Fokus på jobb, skola och säkerhet i regeringsförklaringen
Förra årets regeringsförklaring präglades av de samhällsutmaningar som pandemin och den brinnande klimatkrisen medfört. I år handlade Löfvens anförande till stor del om jobben, skolan, välfärdsfunktioner och nationell säkerhet.
Frågan om Arbetsförmedlingens roll är något som delar partierna. Löfven sa i sin deklaration att fler resurser ska tillföras och att myndigheten ska fortsätta reformeras. Detta innebär bland annat en ökning av antalet matchningstjänster och en stärkt samverkan mellan kommuner och arbetsmarknadens parter. Löfven nämnde också nystartsjobben som en viktig insats, i synnerhet för utrikesfödda kvinnor. Det blir också möjligt för hemtjänstpersonal att utbilda sig till undersköterska på arbetstid.
Löfven sa att det nya omställningsstudiestödet, som ska ge vuxna möjlighet att fortbilda sig, är ”den största frihets- och trygghetsreformen på decennier”. Värt att uppmärksamma är att Löfven inte nämnde de andra delarna i överenskommelsen som rör revideringen av arbetsrätten och de utökade möjligheterna för arbetsgivaren att göra undantag från LAS.
Regeringen inför ämnesbetyg i gymnasiet med argumentet att elever inte ska tappa motivation på grund av "tillfälliga svackor" och istället belönas för god utveckling. Beslutet kan ses vara en konsekvens av den hårda kritik från ett flertal partier och Skolverket, som framförts mot det nuvarande systemet med kursbetyg.