KU granskar samordningen i Regeringskansliet

Konstitutionsutskottet har inlett en granskning av regeringens samordning. Nu begär utskottet att Regeringskansliet svarar på frågor om hur arbetet organiseras.

Konstitutionsutskottet har inlett en granskning om de politiska samordningsfunktionerna inom Regeringskansliet över tid.

Ida Karkiainen (S) är ordförande i utskottet.

– Det handlar om viktiga konstitutionella frågor om hur kontrollmakten och ansvarsutkrävandet fungerar. Vad händer, som i nuläget, när Sverigedemokraterna är det största partiet i regeringsunderlaget men har samordningsfunktioner i Regeringskansliet?

Granskningen är en uppföljning av en tidigare granskning som utskottet gjorde hösten 2013. Fokuset låg då på den dåvarande S-regeringens samordning, men granskningen blickade även tillbaka på historiska lösningar sedan andrakammarriksdagens inrättande.

– Det här är ett sätt att följa upp den granskningen. Det har gått ganska lång tid sedan 2013 och nya typer av samarbetskansliet har funnits i Regeringskansliet sedan dess, säger Karkiainen som menar att frågan är intressant också för historieskrivningen. 

Anders Backlund arbetar med granskningen som föredragande i utskottet.

– Utskottet tar själva initiativ till vilka frågor som man vill granska i höstgranskningen, till skillnad från vårgranskningen som utgår från anmälningar från riksdagsledamöter, säger han till Altinget.

– Det är ofta mer fokus på regeringens administrativa arbete, men kan också vara en fråga som dykt upp i anmälningar till utskottet som man vill ta ett bredare grepp om.

I granskningen som gjordes 2013 konstaterades bland annat att samordningsfunktioner använts ända sedan 1976, både för att lösa konflikter mellan partierna och för att förankra politiken i riksdagen. Däremot har samordningen i vissa fall skötts i de olika departementen.

Sedan 2006 har dock samordningskanslierna placerats på statsministerns departement, statsrådsberedningen. 

Kräver svar från Regeringskansliet

Den nya granskningen ska täcka perioden från att Stefan Löfven (S) först tillträdde 2014 till dagens regeringssamarbete med Sverigedemokraterna som samarbetsparti. SD har sedan valet 2022 placerat tjänstemän på statsrådsberedningen som deltar i beredningen av de ärenden som omfattas av Tidöavtalet.

Nu vill konstitutionsutskottet att Regeringskansliet utvecklar hur samordningen går till. Utskottet har begärt svar på sju frågor, bland annat om hur många tjänstemän som är anställda på samordningskanslierna.

Konstitutionsutskottet vill också veta om de som är anställda på samordningskanslierna deltar i beredningen av ärenden även innan de blir föremål för samordning, och av vem och hur ofta beslut om kortare tid för delning med departementen fattas av samordningen. I Tidöpartiernas överenskommelse om samordningen framgår det att den som är ansvarig samordnare kan ge ett sådant tillstånd.

– Det är sådant som kan ge anledning till följdfrågor om man ser att det är något som har förändrats över tid, säger Anders Backlund.

Granskningen väntas bli färdig i januari och lämnas då över till kammaren.

Forrige artikel Bohlin: ”Vi bör inte politisera våra generaldirektörer” Bohlin: ”Vi bör inte politisera våra generaldirektörer”
KU granskar samordningen i Regeringskansliet

KU granskar samordningen i Regeringskansliet

Konstitutionsutskottet har inlett en granskning av regeringens samordning. Nu begär utskottet att Regeringskansliet svarar på frågor om hur arbetet organiseras.