Växtskyddsförslag anses orättvist: Vi straffas för att vi varit ambitiösa

EU-kommissionen går fram med förslag på att varje medlemsland måste minska användningen av bekämpningsmedel med mellan 35 och 65 procent till år 2030. Kraven är alldeles för höga på föregångarna, argumenterar Emma Wiesner (C).

Mot bakgrund av de larm om utbredd minskning av bland annat pollinerare lade EU-kommissionen under onsdagen fram ett av sina mer kontroversiella förslag i ”jord-till-bord”-paketet.

Via en uppdatering av SUD-direktivet, som syftar till en hållbar användning av växtskyddsmedel, ställs det krav på att varje medlemsland måste leverera ett bidrag till att unionen halverar växtskyddsanvändningen till år 2030.

– Vi behöver bindande mål eftersom vi tidigare försökte med icke-bindande mål, och de leder oss ingen vart, argumenterar EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans till EUobserver.

– Bindande mål ger säkerhet för industrin och jordbrukssektorn. Och förresten, våra medborgare pressar oss att göra detta. Det finns en enorm och växande förståelse för att ekocid är ett direkt hot mot oss.

Kontroversiellt redan från början

Men aptiten är inte översvallande positiv bland medlemsländerna. Omkring ett dussintal länder har redan sagt nej till bindande landsmål. Men via ett mer intrikat upplägg hoppas EU-kommissionen eventuellt kunna hitta en majoritet.

I praktiken får länderna, utifrån hur de står i relation till medelvärdesanvändningen, krav på sig att minska användningen mellan 35 och 65 procent.

Men upplägget möter ändå motstånd. En av dem som är frustrerade är Emma Wiesner, centerpartistisk EU-parlamentariker.

– Vi straffas av det ambitiösa arbetet som vi redan gjort, säger hon till Altinget.

Stora skillnader idag

Hon anser att det blir orättvist att Sverige, som ett av ett antal medlemsländer som redan i dag har gjort en långt större reduktion än andra länder, ska ta på sig ett sådant ytterligare ansvar

– När vissa länder har fem, sex eller till och med tio gånger mer växtskyddmedelanvändning per hektar än Sverige, så blir detta upplägg helt orimligt. Detta kommer att slå ut jordbruket i Sverige, säger Wiesner och hänvisar till att EU-parlamentet redan markerat att fördelningen ska vara rättvis mot de länder som hittills gjort mest.  

– Vi kommer att göra allt i vår makt för att se till att Sverige får ett undantag, och jag hoppas att regeringen och även andra EU-parlamentariker jobbar för detta, säger Wiesner till Altinget och fortsätter:

– Det finns absolut en poäng på EU-nivå. För det europeiska lantbruket måste göra en hållbarhetsresa och minska användningen av växtskyddsmedel. Men att på det här sättet straffa dem som kommit så långt och göra det nästan omöjligt att bedriva lantbruk i Sverige, är inte annat än ett hån. Jag blir förbannad och frustrerad.

Får bygga med föregångarna

Hon hoppas nu att föregångsländerna kan bygga en stark position tillsammans för att förändra fördelningen. Detsamma gäller också inom parlamentet.

– Jag vill fajtas mot det fossila, men nu får jag ägna mig åt det här i stället, säger Wiesner och fortsätter:

– Men vi ska få med oss andra på tåget

Forrige artikel Överblick: Riksdagen kan få lotta fram budget och myndighet går upp i stabsläge Överblick: Riksdagen kan få lotta fram budget och myndighet går upp i stabsläge Næste artikel Överblick: De lämnar riksdagen och EU-ledarna samlas om Ukrainas medlemskap Överblick: De lämnar riksdagen och EU-ledarna samlas om Ukrainas medlemskap