Betänkande av Kommittén om förbud mot rasistiska organisationer.
Kommittén har haft i uppdrag att överväga ett förbud mot rasistiska organisationer. Ett sådant förbud kan bestå i att deltagande i organisationerna görs straffbart, en ny straffrättslig lagstiftning. Det kan också handla om att förbjuda organisationerna som sådana, en ny upplösningslagstiftning.
Den grundlagsstadgade föreningsfriheten innebär en frihet för var och en att sluta sig samman med andra för allmänna eller enskilda syften. Den får i nu aktuellt avseende begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande (begränsningsstadgandet i 2 kap. 24 § andra stycket regeringsformen).
Ett förbud mot rasistiska organisationer måste utformas så att det omfattar bara sådana organisationer som uppfyller de föreskrivna förutsättningarna i regeringsformens begränsningsstadgande. Detta har utgjort den helt grundläggande utgångspunkten för kommitténs överväganden.
Kommittén analyserar i betänkandet vilket närmare utrymme för lagstiftning som begränsningsstadgandet ger. Vid den analysen görs bedömningen att en avgränsning till sammanslutningar vilkas rasistiska förföljelse är kriminell är nödvändig.
I betänkandet gör kommittén bedömningen att det finns klara indikationer på att den organiserade rasistiska förföljelsebrottsligheten har ökat i omfattning. Den skapar oro i samhället och kan i förlängningen leda till splittring och djupa motsättningar. På sikt riskerar den att allvarligt hota den ordning och säkerhet som bör råda i det svenska samhället.
Kommittén går i betänkandet igenom skälen för och emot ett förbud mot rasistiska organisationer. Kommittén kommer vid sin bedömning, som görs inom de ramar som regeringsformen ställer upp, fram till att samhällsutvecklingen nu har blivit sådan att skälen för ett förbud med tillräcklig styrka överväger skälen emot ett förbud. Det finns anledning att tro att ett förbud skulle motverka att rasistiska organisationer får ytterligare fäste i samhället och därmed stävja en farlig utveckling. Det är nu nödvändigt att begränsa föreningsfriheten och införa ett förbud mot rasistiska organisationer.
Enligt kommitténs mening bör förbudet mot rasistiska organisationer införas genom ny straffrättslig lagstiftning. Det finns ett påtagligt behov av och utrymme för att kriminalisera ytterligare gärningar som tar sikte på den som deltar i, bildar eller lämnar vissa former av stöd åt en rasistisk organisation.
I betänkandet föreslår kommittén att det i 16 kap. brottsbalken införs två nya brott, som ges beteckningarna organiserad rasism och stöd åt organiserad rasism. Vidare föreslås en särskild straffskala för grova fall av organiserad rasism.
Straffbestämmelsen om organiserad rasism ska enligt förslaget omfatta den som deltar i en rasistisk organisations verksamhet på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen, liksom den som bildar vad som ska vara en sådan organisation.
Straffbestämmelsen om stöd åt organiserad rasism ska omfatta den som, i annat fall, för organisationen tar befattning med vapen eller ammunition eller till organisationen lämnar ekonomiskt bidrag, upplåter lokal eller mark eller lämnar annat liknande stöd, om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja organisationen.
Med en rasistisk organisation avses enligt förslaget en sammanslutning av personer som genom brottslighet förföljer en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller ras. Enbart de åsikter som kommer till uttryck i sammanslutningen är alltså inte tillräckliga. Sammanslutningens verksamhet i sig måste innebära förföljelse och det måste röra sig om en förföljelse genom kriminalitet, till exempel organiserad skadegörelse, misshandel eller hets mot folkgrupp.
Straffet för organiserad rasism och stöd åt organiserad rasism föreslås vara fängelse i högst två år.
För att kriminaliseringen inte ska träffa mer oväsentliga gärningar ska enligt förslaget införas ett undantag för ringa fall, som avser situationer där deltagandet, bildandet eller stödet varit obetydligt eller då gärningen med hänsyn till övriga omständigheter är att anse som ringa.
Om ett deltagande- eller bildandebrott är grovt, ska straffet enligt förslaget vara fängelse lägst sex månader och högst fyra år. Vissa omständigheter ska beaktas särskilt vid bedömningen av om brottet är grovt, nämligen om gärningsmannen har haft ett bestämmande inflytande i den rasistiska organisationen eller om det annars har varit av särskilt farlig art. Brottsbeteckningen grov organiserad rasism föreslås för sådana grova fall.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
SOU (PDF)
Texten är inte skriven av Altingets journalister utan genereras från regeringens hemsida.