Bostadspolitiken bubblar i EU inför nästa mandatperiod
Klimat och energi har stått högt upp på EU-agendan de senaste fem åren. Samtidigt har bostadspolitiken börjat diskuteras allt mer på EU-nivå, menar vissa. Altinget sammanfattar mandatperioden ur bygg- och bostadspolitikens perspektiv och blickar mot vad man kan vänta sig av nästa.
Klimat och miljö har löpt som röd tråd genom EU-politiken de senaste fem åren. Startskottet var EU:s gröna giv, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens flaggskepp, som hon presenterade 2019 med målet att göra Europa till världens första klimatneutrala världsdel.
För bygg- och bostadspolitiken har EU-ambitionen om minskad klimatpåverkan framförallt haft påverkan genom ny EU-lagstiftning på energisidan. Under mandatperioden har EU-lagstiftarna klubbat ett reviderat direktiv om energieffektivitet (EED) som bland annat innebär krav på effektivare energianvändning i offentliga byggnader och krav på energianvändning i offentliga upphandlingar.
Men den stora snackisen har varit den uppdaterade förordningen om byggnaders energiprestanda (EPBD) som nyligen förhandlats klart. Det första förslaget som kommissionen presenterade välkomnades av miljörörelsen, men fick skarp kritik från branschen och från flera av medlemsländerna, bland annat den svenska regeringen. Men efter att direktivet förhandlats till mer flexibla krav gick det igenom.