Parlamentariker riktar kritik mot hemlighetskultur i EU

LAGSTIFTNINGSARBETE. Max Andersson (MP) riktar skarp kritik mot att lagstiftningsbeslut fattas utan insyn och att parlamentariker får förlita sig på läckor för att få information.

Den svenske EU-parlamentarikern Max Andersson (MP) riktar kritik mot EU:s kommittologisystem och bristen på insyn i det samma. Kommittologisystemet är en konstruktion i EU som är tänkt att underlätta för lagstiftarna genom att tekniska lagstiftningsfrågor ska kunna fattas av kommittéer med sakkunniga för att minska lagstiftningsbördan på parlamentet och rådet. Men Max Andersson menar att systemet används även i politiska frågor. Och han är kritisk till att det i protokollen från mötena inte framgår hur respektive länder har röstat.

– Det är inte bara ointressanta och tekniska frågor som diskuteras i kommittologisystemet utan det är högst politiska frågor som förläggs till ett system som är väldigt ogenomträngligt både för allmänhet och beslutsfattare. Det är inte demokratiskt acceptabelt att man har en hemlighetskultur där medborgarna inte får rätt att veta hur länderna röstar, säger Max Andersson, till Altinget.

I det första steget i kommittologin är det ofta tjänstemän eller sakkunniga som representerar sina länder. Om de inte kan nå en kvalificerad majoritet (55 procent av medlemsländerna vars befolkning måste utgöra 65 procent av EU:s medborgare) går frågan vidare till något som kallas appelationskommitté. I den representeras länderna antingen av tjänstemän, ambassadörer eller fackministrar. Men om inte heller dessa kan enas genom kvalificerad majoritet går bollen tillbaka till kommissionen som då får avgöra frågan.

Login