Restriktioner, ett ukrainskt undantag och en pakt – så var EU:s migrationspolitik 2019-2024
Det var mandatperioden när européerna öppnade sina hjärtan för ukrainarna – men där migrationspolitiken i övrigt blev allt mer restriktiv. Altinget summerar de senaste fem årens migrationspolitik i EU.
Hur ska EU hantera det ökade trycket av migranter som tar sig till unionen? Det var en av de stora valfrågorna redan inför förra EU-valet 2019.
Den så kallade flyktingvågen 2015-16 – när mer än två miljon människor tog sig till EU för att fly undan krig, etniska konflikter eller ekonomiska svårigheter från bland annat Syrien, Irak, Afghanistan och Eritrea – och de allt större konflikterna inom unionen vad gällde fördelning av migranter mellan länderna, drev på insikten om att det existerande asylsystemet behövde förnyas.
{{quote:14277:R}}Med det nya EU-parlamentet och den nya EU-kommissionen på plats hösten 2019
var också migration en av de stora prioriterade frågorna. När svenska socialdemokraten Ylva Johansson utsågs till ansvarig för migrationsfrågorna i EU-kommissionen var uppdraget klart: ta fram en ny EU-gemensam asyl- och migrationspolitik.