Svenskt hopp ställs till slutförhandling – rälstilldelningsförslag går emot svensk linje
Med inspiration av den svenska järnvägsplaneringsmodellen föreslog EU-kommissionen ytterligare uppluckring av de nationella monopolen i järnvägsplaneringen. Men medlemsländerna var inte sugna på budet. Sverige får sikta på mer framgång i slutomröstningen.
Mer trafik och gods på räls anses bidra positivt till att nå flera transportpolitiska mål, däribland för att minska växthusgasutsläppen.
Men rälsen är en begränsad resurs, där många behöver samsas. Frågan om hur järnvägskapacitetstilldelning ska ske skiljer sig dock åt i unionen. Där Sverige gått längst i att utgå från marknadens efterfrågan, bland annat genom införandet av Marknadsanpassad planering av kapacitet, MPK, är mer central planering mer återkommande i andra länder.
Men när kapacitetsdirektivet skulle omvandlas till en förordning, var budet först att gå mer åt det svenska hållet. Tanken att låta marknadsefterfrågan styra mer, och därefter lösa intressekonflikterna via en modell med objektiva kriterier för avdömning, presenterades förra sommaren och fick också bred uppbackning bland svenska toppkandidater.