Åkeribranschen vill ha kilometerskatt
STYRMEDELSSTRID. Åkeribranschen har enats om sin färdplan för att uppnå fossilfrihet, åtta månader efter ursprunglig deadline. Orsaken är bland annat en intern konflikt kring hur organisationen ska se på kilometerskatten.
Efter att ha minskat utsläppen med 25 procent mellan år 2010 och år 2016 så kvarstår ändå mycket arbete för åkerinäringen. Godstransporterna från den tunga vägtrafiken står för sju procent av de totala utsläppen i Sverige och 22 procent av vägtrafikens dito.
Lösningen har hittills främst varit ökat inblandning av biobränslen i dieselmotorerna, som driver 97,5 procent av de 38 000 tunga fordonen som medlemsföretagen äger.
Och på kort sikt ser det också ut att vara den fortsatt främsta åtgärden som branschen tror på. Men det finns fler insatser och styrmedel i verktygslådan. En av de känsligaste som branschen nu har enats om är behovet av en kilometerskatt framöver.
– Nu har vi landat i att vi stödjer ett införande av en kilometerskatt, speciellt då den går att utforma utifrån en tydligare förorenaren-betalar princip. Den som kör med en gammal bil som har sämre egenskaper än de nya Euro 6-lastbilarna kan då betala mer, säger Tove Winiger, politik- och hållbarhetsansvarig på Sveriges åkeriföretag till Altinget.
Men för att ställa upp på att stödja en avståndsbaserad skatt så krävs det också att drivmedelsskatten sänks samtidigt.