EU får lida av inre splittring i Bonn
KLIMAT. Samtidigt som förhandlarna på klimatmötet lyckats lösa upp vissa knutar så har den gamla konfliktlinjen mellan utvecklingsländer och utvecklade länder bubblat upp till ytan igen. Även EU lider av inre splittring.
Den goda stämningen som överbryggt den tidigare vanliga konfliktlinjen vid bland annat Parismötet har kommit av sig i Bonn. Många gamla strider mellan utvecklingsländer och utvecklade länder har dragits upp till ytan. Det har bland annat symboliserats av en het debatt om frågan om rikare länders ansvar för att kompensera för klimateffektrelaterade skador i fattigare länder.
Utvecklingsländerna i G77-gruppen har även önskat att de utvecklade länderna, och framför allt EU, ska kliva fram ytterligare i sina ansträngningar innan Parisavtalet träder i kraft år 2020. Detta har bland annat lett till en diskussion då många länder inte skrivit under den andra åtagandeperioden för det rådande klimatavtalet, det så kallade Doha-tillägget.
Men efter att ha möts av kalla handen inledningsvis, så lossnade frågan något under onsdagen. Parterna kunde enas om en kompromiss efter att bland annat EU-splittringen som hindrat dem att skriva under avtalet fått en egen lösning. Polen har nämligen vägrat att skriva under tillägget, vars krav unionen dock lever upp till genom sina egen klimatpolitik. Nu blev det istället så att varje enskilt land ser ut att skriva under på egen hand, vilket fick kritikerna i G77-gruppen att stilla sig.
Läs mer: Utmaning väntar när världen ska tolka Parisavtalet
Men det är inte bara symboliska frågor som tar stor plats vid förhandlingarna. Enligt flera uppgifter ska den fond för anpassning som delat ut pengar till utvecklingsländer under Kyotoprotokollet ha hållits gisslan i förhandlingarna av utvecklade länder, som hotat att skrota den i Parisöverenskommelsen till utvecklingsländernas förtret.
Den Europeiska unionen beskrivs dock generellt av flera NGO:er som Altinget pratat med som en konstruktiv part i de flesta av förhandlingarna som just nu pågår i Bonn. Särskilt om man jämför med andra grupper, som lagt kraft på att blockera fortsatta samtal i andra delar av agendan.
Det kommer dock flera uppmaningar på plats om att EU behöver höja sina insatser i den egna klimatpolitiken för att ta på sig ledartröjan i klimatförhandlingarna. Tysklands Merkel och Frankrikes Marcron utlovade också ökade ansträngningar i sina uttalanden under onsdagen. Men ansvaret att samordna och föra mycket av politiken framåt ligger på EU-kommissionens bord. Energi- och klimatkommissionär Miguel Arias Canete menar dock i en intervju med Altinget att kommissionen inte kan göra mer än det den har mandat för just nu för att öka ambitionen.
– Vi följer viljan från medlemsländerna, säger han.
Men det är inte helt sant, då de exempelvis redan nu lagt fram uppmaningar i sina egna förslag som höjer ambitionen utöver den politiska överenskommelsen som legat till grund för EU:s 2030-mål och Parisbud. Det gäller bland annat för hur stor andel av energiförbrukningen som ska vara förnybar år 2030.