EU:s hållning om strikt naturskydd på väg att klarna

Till skillnad från EU-kommissionens förslag anser parlamentet att mänsklig aktivitet ska vara tillåten i strikt skyddade områden. Men även om medlemsländerna är på parlamentets linje, är det ändå svårt att komma överens.

Arbetet med att skydda naturområden för att begränsa utarmningen av den biologiska mångfalden inte har uppnått sina mål till 2020. Nu är det dags att ta nya EU-tag inför 2030.

En av de främsta stötestenarna är att enas om vilka ramar man ska sätta för vad som ska anses vara ”skydd”. Inför det att världens länder är tänkta att enas kring ett nytt globalt ramverk i höst i Kunming, Kina, sitter därför parterna i arbetet med att ta fram sina positioner.

I EU har detta arbete fördröjts kraftigt till följd av pandemin. Men vid miljörådet i oktober är det tänkt att miljöministrarna ska enas om sin position. För även om man redan i höstas gav grönt ljus till att unionen ska eftersträva 30 procents skyddad natur till år 2030, varav 10 procent ska ligga under strikt skydd, är man inte överens om vad som ska räknas in i de två kategorierna.

Men i veckan träffas medlemsländernas experter igen för att förhandla fram en position, och det börjar klarna vad de kan ställa sig bakom.

– Det är mycket som händer och det är begränsat med händer som kan arbeta med det hela, säger en förhandlare till Altinget.

I frågan om hur man ska uppnå de 30 procenten har en tuff fråga varit att avgöra hur man ska se på att vissa former av skydd, exempelvis vattenskyddsområden, som har indirekt positiv påverkan på den biologiska mångfalden.

Tidigare har det nämligen gjorts mycket olika tolkningar i medlemsländerna, vilket får till följd att det som rapporteras in till FN också skiljer sig åt kraftigt.

Nu diskuteras det att dessa endast ska kunna räknas in framöver så länge som det finns en långsiktig kontraktsbunden plan, med åtgärder och uppföljning, för att nå naturskyddsmål.

Login