Fiskekamp på flera håll i Bryssel
(Foto: NASA's Earth Observatory/2001)
Hur ska larmrapporter om fiskebestånden hanteras om man samtidigt inte vill slå ut näringen? Frågan om hur hängslen och livremmar i den gemensamma fiskepolitiken ska behandlas orsakar just nu splittring i både politiska familjer och mellan lagstiftare. I parlamentet firar nu flera svenska ledamöter en delseger.
Ett hållbart fiske är målet med den gemensamma fiskepolitiken. Men dilemmat för varje fiskeförhandling är att kraftmätningarna mellan olika intressen och agendor sällan tar avstamp i detta mål, vilket rentav riskerar att slå undan benen för samma fiskenäringen på lång sikt, ironiskt nog.
Intensivt är det hur som helst i Bryssel just nu, när det gäller fisket. För samtidigt som EU-parlamentet på ena sidan dammen i Park Leopold i Bryssel gjorde sig redo att sätta ner foten i den omtvistade frågan om förslaget till att ”ta bort nödbromsen” för fiskekvoterna – samlades fiskeri (och jordbruksministrarna) på andra sidan dammen för att bena i – och förförhandla om – hur kvoterna ska se ut framöver i EU:s vatten.
För den som följer fiskeriförhandlingarna i EU, är detta en återkommande maktkamp mellan de ekonomiska och de livsmiljömässiga hänsynstagandena.