Frikostig kalkyl bakom gröna skatteväxlingen

BUDGET. Löftet inom januariavtalet om att genomföra en grön skatteväxling på minst 15 miljarder kronor har tagit ytterligare kliv framåt. Men delar av de 10,5 miljarderna som januaripartierna räknar in hänger löst.

Samtidigt som beskeden om de kommande miljöskattejusteringarna levererades i 2021 års budgetproposition går det nu att göra en avstämning i skatteväxlingsarbetet.

På regeringens egen informationssida har det tillkommit några ytterligare inkomstposter, men sammantaget överväger arbetsskattesänkningarna stort jämfört med miljöskattehöjningarna.

Anledningarna är flera, bland annat att den sortens stimulanspolitik är i fokus under den pågående pandemin.

Men en annan sak är också klar. Hos flera av samarbetspartierna var inte intresset särskilt stort att höja miljöskatter.
– Tvärtom, vi betraktade skattehöjningarna generellt med viss försiktighet, just av den anledning att vi är i ett ekonomiskt prekärt läge. Att då införa ytterligare skattehöjningar är något man ska göra med stor försiktighet, säger Centerpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Emil Källström till Altinget.

Miljöpartiets Karolina Skog säger till Altinget att det var svårt att ens få in några höjningar i budgeten.
– Det finns alltid något att säga emot höjda miljöskatter. Är det högkonjuktur så är det fel, är det lågkonjuktur så är det fel, drabbar det konsumtion är det fel och drabbar det företag är det fel. Det finns inga miljöskatter som är enkla att komma överens om.

I slutändan kunde dock några punkter levereras till det politiska projektet. Utfallet sägs totalt generera strax över fyra miljarder i höjda miljöskatteintäkter. Men den direkta budgeteffekten nästa år är avsevärt mindre. Totalt 630 miljoner kronor beräknas komma in under år 2021 från de tre skatter som ska ingå i växlingen.

1. Det förändrade förmånsvärdet, som ska se till att skattesystemet inte ska premiera fossildrivna bilar i förhållande till andra varor och tjänster, beräknas det första året ge 150 miljoner i skattekistan. Fullt utbyggd tänks reformen emellertid ge 2,3 miljarder årligen.

2. Den förstärkta malus-delen i bonus-malussystemet beräknas ge ytterligare 330 miljoner i inkomster det första året. Men i kommande budgetar räknas totalt 1,49 miljarder hem årligen.
Detta trots att bonusen samtidigt utvidgas och därmed ökar utgifterna på andra sidan.
– Ja, för nu kommer malusen att överskrida bonusen. Tidigare översteg bonusen malusdelen, säger Karolina Skog till Altinget.

Login