Har ni på fötterna när ni bossar med vattenmyndigheterna?

Slutna rum och väl stängda dörrar har varit kännetecknande för de avgörande nationella beslut och överenskommelser kring vattenkraften som har fattats under de senaste åren. Därför är det ironiskt att landets fem regionala vattenmyndigheter nu får sig en skopa ovett från Havs- och vattenmyndigheten, för att inte vara transparenta nog i arbetet med förslaget på miljökvalitetsnormer för de 658 vattenförekomster som har klassats som kraftigt modifierade.

Kraftigt modifierade är alltså detsamma som att det är gott om vattenkraftverk i vattendragen och därmed finns det starka ekonomiska och politiska intressen kring vilken nivå miljökvalitetsnormerna hamnar på. Detta framkommer också tydligt i de yttranden som har kommit in under vattenmyndigheternas samrådsprocess, det är många som har starka åsikter kring förslaget. Ja, för det har alltså genomförts ett samråd där berörda parter fått säga sitt. Det i sig kan sägas vara ett fall framåt i vattenkraftssammanhang. 

För samtidigt som Havs- och vattenmyndigheten förklarar i yttrandet, i en ganska sträv ton, hur vattenmyndigheterna kan bli mer transparenta kring "hur arbetsgången från kartläggning och analys till förslag på miljökvalitetsnorm ser ut", så noterar bland andra Kammarkollegiet i sitt yttrande det faktum att vattenmyndigheterna i sina beräkningar tvingats utgå från en siffra som aldrig har remitterats. Siffran ifråga är det så kallade nationella planeringsmålet för vattenkraften, som härstammar från den nationella strategi för vattenkraften som Havs- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens dåvarande generaldirektörer tog fram år 2014. Målet innebär att miljöförbättrande åtgärder i landets vattenkraftverk maximalt ska ta 2,3 procent (1,5 terawattimmar) av vattenkraftens årsproduktion i anspråk.