Hur ska biodrivmedelskakan räcka till alla?
FÖRDJUPNING. Det är skakigt på biodrivmedelsmarknaden. ”Alla” vill ha del av den. Men det går knackligt att få igång lokal produktion, vilket leder till ett stort importberoende bestående av ifrågasatta råvaror.
Sverige sticker ut i ett europeisk perspektiv med sitt fokus på biobränslena. Dels som den absolut största köparen på marknaden, men också som det land med störst tilltro till biodrivmedlena som en av lösningarna på klimatutmaningarna. Men satsningen dras med flera utmaningar. Av de runt 20 terawattimmar biodrivmedel som konsumeras så importeras runt 85 procent av råvarorna.
Samtidigt beräknas behovet öka med omkring 50 terawattimmar fram till år 2045. Det skulle i alla fall vara fallet om behovet från transportsektorn och de inlämnade färdplanerna i samarbetet Fossilfritt Sverige från delar av den svenska industrin möts, visar en rapport av Sweco som gjorts på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
Men alla sektorer ingår inte ens i Sweco:s summa, bland annat inte jordbruket. Det behöver dock inte säkert betyda att efterfrågan kommer att öka ytterligare när sektorn läggs till.
– Delar av vår analys baseras på äldre underlag, och läget har förändrats sen dess. Det finns flera andra spår i dag som kan vara mer aktuella. Bland annat biogasen, elen och effektiviseringen. Var vi landar i slutändan är därmed inte klart, säger rapportförfattaren på Sweco, Emma Wiesner, som också kandiderar till EU-parlamentsvalet för Centerpartiet.