Klimatkrav för SAS hänger på skör tråd

MOTKRAV. Januaripartierna vill skjuta in miljarder i SAS och förväntar sig höjda klimatambitioner från bolaget i utbyte. Men samtidigt vill regeringen inte låsa sig vid några klimatkrav i förhandlingarna och hos den danska ägaren är tongångarna annorlunda.

MP:s Lorentz Tovatt är ändå hoppfull.
– Jag tror att vi kommer att ha en bra chans i förhandlingarna, säger han.

Januaripartiernas överenskommelse om förslag till en nionde extrabudget innehåller flera extra tillskott till statliga bolag. Bland annat föreslås att de helstatliga bolagen Lernia och Swedavia ska få ytterligare miljoner och miljarder.

Men ett av tillskotten i regeringens förslag hänger inte bara på att riksdagen ger sitt godkännande:
– En förutsättning för att Sverige ska delta i rekapitaliseringen av SAS är att man sätter nya, mer ambitiösa mål för att minska sina klimatutsläpp. Till exempel för att hur man ska kunna bidra till att uppnå Parisavtalets 1,5-gradersmål, sa finansmarknadsministern Per Bolund (MP) vid pressträffen på måndag morgon tillsammans med regeringspartnern S samt C och L.

Just frågan om att bolaget ska anta ”nya mer ambitiösa” mål är dock överhuvudtaget inte nämnt i den proposition som regeringen lämnade till riksdagen på måndagseftermiddagen, där mandat söks för att regeringen ska kunna gå in förhandlingarna med de andra ägarna. 

Att det inte är specificerat att regeringen vill få mandatet ska vara ett förhandlingsgrepp, enligt klimatminister Isabella Lövins (MP) pressekreterare.
– Skälet för att inte uppge exakt, är för att det handlar om vilka förhandlingskort man ska ha, när man ska förhandla med andra parter, säger Jakob Lundgren. 
Hur menar du då?
– Om man visar vad man har för slutmål, så vet de andra parterna var man ska landa, om det är så att man ska förhandla om vilka krav som ska gälla.

Login