Mer klimatkrav oroar industrin: ”Visar på en brist på förtroende”

Klimaträttsutredningen vill skärpa de nationella klimatkraven även på aktörer som omfattas av EU:s utsläppshandel. Men Svenskt näringsliv slår bakut, och pekar på att åtgärder med det målet krockar med grundtanken i den gemensamma utsläppshandeln.

Frågan om vilka nationella klimatkrav som kan ställas på verksamheter inom utsläppshandeln har länge varit en känslig fråga. I den svenska implementeringen av EU-reglerna har dörrarna hittills varit relativt stängda, och exempelvis miljötillstånden för dessa verksamheter har inte innehållit några riktade krav på området.

Men klimaträttsutredaren Anders Danielsson pekar i sitt delbetänkande på att detta borde komma på plats genom skarpare krav på bland annat bränslen, framför allt för att garantera att det nationella nettonollmålet ska kunna nås 2045.

Även om utredningen i slutändan backade från att lägga fram skarpa förslag på författningsförändringar, pekar den ändå på att det behövs en ytterligare utredning för att få till stånd en möjlighet att ompröva och skärpa de direkt klimatrelaterade kraven inom befintliga miljötillstånd.

Login