Norska ministerns mål: Ett finansdepartement för klimat och natur

Af Elisabeth Bergskaug
Redaktör Altinget.no

Finansdepartementet är känt som det mäktigaste av alla departement. Det har huvudansvaret för att säkra att Norge styrs på ett ekonomiskt tryggt sätt, att intäkterna till staten här höga nog och att utgifterna inte överstiger intäkterna. 

Departementets högsta ledare, finansministern, presenterar varje år regeringens förslag till statsbudget. Det måste ha full täckning. Något annat alternativ finns inte. 

Nu skissar klimat- och miljöminister Espen Barth Eide (Ap) på att klimat- och miljöministern ska få en liknande roll. Inte för finanspolitiken. Men för klimatutsläppen och för naturen. 

– Jag hoppas att jag kan se tillbaka på att vi skapat ett bra system som gör att det blir helt naturligt i Norge att integrera klimatet och naturen i alla beslut. Inte bara integrera det, men också tar konsekvenserna av det, så att besluten blir annorlunda, och att det är något som ska sitta i ryggmärgen hos andra departement och på alla förvaltningsnivåer, säger Eier i en intervju med Altinget. 

Därför ska departementets roll ändras

Tidigare har klimat varit en fråga bredvid alla andra politikområden, som hälsa, säkerhet och fiske. Nu är det tydligt hur klimatförändringarna allt mer påverkar andra politiska fält, till exempel:

• Klimatförändringarna skapar hälsoutmaningar, till exempel genom större spridning av fästing- och myggburna sjukdomar, fler värmeböljor, skador efter extremväderhändelser och psykiska utmaningar. 
• Extremväder och ett varmare klimat kan ödelägga samhällen, öka spänningarna och förstärka konflikter i världen och därmed ändra premisserna för säkerhetspolitiken.
• Varmare och surare vatten påverkar livet i havet och ändrar villkoren för fiskerinäringen.
• Dessutom måste alla sektorer, inklusive vård, försvar och fiske, minska sina utsläpp för att nå Norges klimatmål och för att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen.

Det här sättet att se på klimatfrågan legitimerar att klimat- och miljödepartementet spelar en annan roll än de sektorsbaserade departementen, anser Eide.

– Det är en legitim politisk ståndpunkt att vilja använda mer pengar på hälsa och mindre på utbildning eller tvärtom. Men det som inte längre ska vara legitimt är att sektorer ska komma undan att minska sina utsläpp eller att skicka minskningarna vidare utan att någon faktiskt plockar upp räkningen.

Inte klokt kombinera klimat och energi

Han avfärdar idén om att lägga olje- och energifrågorna i samma departement som klimatet, så som många europeiska länder gör.

– Jag känner att vi ska göra klimat- och miljödepartementet mer och mer till ett slags finansdepartement för klimat och natur. Om du hade haft finans- och trafikdepartementet, hur hade det varit? Varför just trafik? Om vi ska behålla en ren roll som allas klimatdepartement, då är det inte klokt att ha ansvar för en annan sektor. Många av mina kollegor i Europa tycker att kombinationen med klimat och energi är förnuftig, men de säger ju också till mig att de under det senaste året bara har jobbat med elpriser.

Så de hinner inte arbeta så mycket med klimatet?

– De hinner inte ta fram klimat- och statusplanen. (Reds.anm: Nytt styrmedel från och med statsbudgeten 2023, en slags statlig klimatbudget och ett klimatrapporteringsverktyg.)

Två verktyg ska integrera klimat och natur

Två nya styrmedel ska ändra klimat- och miljödepartementets roll och hjälpa regeringen att göra klimatet och naturen till en ram för all politik, enligt Hurdalsplattformen, Senterpartiets och Arbeidspartiets regeringsplattform.

Det ena är regeringens klimatstatus- och plan som lades fram för första gången i samband med statsbudgeten för år 2023. Planen ska täcka rapporteringen utifrån klimatlagen och summera regeringens klimatpolitik. På sikt ska den också bli en fullvärdig utsläppsbudget.

Miljöorganisationer som Altinget har talat med efterlyser grundligare och mer översiktliga tabeller för utsläpp och för minskningar, bättre klimatrapportering från de olika departementet, fler konkreta redovisningar över vilka åtgärder som ger vilka utsläppsminskningar och mer klimatpolitik. De kritiserar också regeringen för att det fortsatt är långt till att nå de uppsatta klimatmålen och att första försöket till en klimatbudget är långt ifrån att gå ihop.

– I första steget gäller det att etablera klimatstatus- och planen som ett dokument. Vi ska bygga vidare på detta, göra mer av det under åren som kommer och fylla på med mer politik, svarar Eide på kritiken. 

En bokföring för naturen

Det andra styrverktyget som klimat- och miljödepartementet jobbar med är att bygga en naturbokföring, där olika naturtyper viktas efter hur värdefulla de är. Också det här verktyget ska bli något som alla departement och myndigheter måste förhålla sig till och ta hänsyn till.

– Det är ett väldigt viktigt och väldigt svårt arbete. Det är viktigt därför att det sker förluster i naturen alldeles för snabbt och vi måste agera. Men det är svårt att prissätta värdet av naturen. Myr och gråsten har olika värden och du måste göra olika beräkningsmodeller för olika naturtyper. Därefter ska du komma fram till hur omräkningstabellen ska se ut, säger Eide.

Ett liknande arbete pågår i FN. Även inom EU.

– Vi måste göra något som passar de norska klimatförhållandena, men metodiken hoppas vi att kunna hämta från varandra, så att man får en internationell standard som bland annat kan användas i det globala naturarbetet, säger Eide.

Viktigt att naturen får en prislapp

Eide lyfter fram två fördelar med en statlig naturbokföring: Bättre arbetsverktyg och en möjlighet att sätta ett pris på naturen.

– Säg att du har en kommun som vill driva en ansvarsfull politik för naturen, men som också måste behandla ansökningar om stugområden, skidspår, batterifabrik och köpcentrum. Då behöver kommunen ett verktyg som visar att det inte finns plats till allt och som hjälper kommunen att fatta det bästa beslutet. En naturbokföring kan hjälpa både staten, kommunerna och det privata näringslivet med sådan planering.

Det är viktigt att kunna sätta en prislapp på naturen, enligt Eide. Han lyfter fram att det så här långt har varit i princip gratis att montera ned naturen och att det är därför det också kunnat ske så snabbt. Naturens tillstånd är så allvarligt att restaurering är en nödvändig åtgärd, för att rädda arter och ekosystem. Dessutom kan det vara en klok klimatåtgärd.

– Det som är bra med naturen är att mycket kan restaureras. En myr som är borta kan bli myr igen. En fjord kan restaureras. Du kan inte återfå en art som är försvunnen, men du kan rädda en art som är rödlistad. Samtidigt är det uppenbart att det billigaste och bästa är att undvika onödig förstörelse av naturen, säger Eide.