Klimatvinstkalkyl i våtmarkssatsning ifrågasätts

Under det kommande halvåret ska Skogsstyrelsen rulla ut ett program där skogsägare frivilligt kan gå med på att återställa dikade torvmarker till sumpskogar. Siktet är inställt på att koldioxidutsläppen som följer av torvnedbrytningen ska minska, samtidigt som åtgärden också ska förbättra för bland annat den biologiska mångfalden. 

Men utöver den administrativa och praktiska utmaningen med att få igång apparaten – där 50 miljoner kronor ska kunna gå till projekt bara i år – så återfinns det fortsatt utmaningar i att kvantifiera storleken på klimatnyttan på olika marktyper.

{{quote:7578:R}}Från skogsägarperspektiv var också mottagandet inledningsvis skeptiskt till förslaget att rulla ut återvätningsinsatser, som lades fram i Åsa-Britt Karlssons Klimatpolitiska vägvalsutredning. Framför allt för att forskningsunderlaget ansågs otillräckligt.

Skogsstyrelsen har därefter färdigställt en större genomgång av frågan, i vilket man drar slutsatsen att insatsen har ett märkbart positivt klimatkonto på bördiga torvmarker i södra Sverige.

– Även på magra torvmarker i söder och bördiga i norr ger återvätning klimatnytta, men i betydligt lägre grad, säger Hillevi Eriksson på Skogsstyrelsen till Altinget.
– I och med att åtgärden är frivillig kommer marker som är dåligt föryngrade eller svåra att föryngra naturligt eller som markägaren gärna återställer av andra skäl att prioriteras först.