Pantutredare vill ha andra lösningar än mobilpant
Högarna med hemelektronik i byrålådorna behöver komma till mer nytta, men vägen dit är fortsatt oklar. Utredaren Gunnar Fredriksson är tveksam till januaripartiernas idé om ett pantsystem och anser att det är bättre att använda producentansvaret för att låta branschen hitta lösningar.
Vad ska göras med de 25 miljoner mobiltelefoner som ligger i svenska byrålådor och samlar damm?
I januariavtalet står det att ”krav på pant ska omfatta fler produkter, som exempelvis batterier, mobiltelefoner och annan elektronik” ska vara på plats år 2022. Därigenom ska incitament komma på plats för att återanvändningen och återvinningen ska börja rulla mer effektivt, enligt den politiska ambitionen.
Men den ansvarige utredaren Gunnar Fredriksson är inte övertygad om att det är rätt lösning. Det blir dyrt och ineffektivt, och en traditionell pant kan inte retroaktivt omfatta alla de produkter som ligger hemma och skräpar, skriver utredaren i det förslag som lämnas i slutet av veckan.
Gunnar Fredriksson förordar istället att Sverige ska utvidga producentansvaret för att se till att branschen löser problemen.
– Vi kan anklagas för att vårt alternativa förslag är vagt och otydligt. Men då får man försvara det med att den här typen av bestämmelser har givit positiva effekter tidigare, om man ser till andra produktkategorier, säger han.
Tanken är framför allt att se till att branschen tar fram incitament för att få till en ökad återanvändning och återvinning av hemelektronik.
– Och då inte bara mobiltelefoner, utan även i bredare kategorier, säger Gunnar Fredriksson.