Utredning skippar snabbaste vägen till negativa utsläpp

Efter onsdagens presentation av klimatpolitiska vägvalsutredningen råder det mer klarhet kring vilka källor som kan stå för de sista 15 procenten i Sveriges klimatkalkyl under och efter målåret 2045.

Utredaren Åsa-Britt Karlsson vill dock inte använda en av de enklare genvägarna för att nå målen. Detta trots att utredningsdirektiven öppnar för detta.

En förväntad ökning av det bokförda nettoupptaget av kol i skog och mark skulle nämligen kunna stå för en stor del av utsläppsluckan som behöver täppas igen. Utifrån uppgifter ur den antagna skogsbokföringsplanen inom LULUCF-förordningen som Altinget tagit del av skulle ytterligare cirka 1,7-2 miljoner ton koldioxid per år bindas i svensk skog och mark under perioden 2021-2030. År 2045 skulle det bokförda årliga nettoupptaget kunna öka med cirka åtta miljoner ton relativt nivåerna idag.

I relation till ramarna, där de kompletterande åtgärderna som mest kan få bidra med 3,7 miljoner ton koldioxid målåret 2030 och 10,7 miljoner ton målåret 2045, utgör dessa bidrag en ansenlig del.