”Vagt” förslag till kilometerskatt får mixat mottagande
TRANSPORTMÅL. Att sätta GPS:er på alla tyngre vägtransporter för att få mer koll på sektorn välkomnas från många håll, men att införa en avståndsbaserad skatt ser ut att bli svårare.
Ambitionen i det nya inriktningsförslaget från regeringen skiljer sig på flera punkter jämfört med det tidigare – hårt kritiserade – utredningsförslaget. Grunden är att använda satellitdata för att samla in uppgifter om alla tyngre vägtransporter i landet.
Utifrån deras körsträckor ska sedan en skatt ersätta det vinjettsystem som för tillfället tar ut avgifter baserat på angiven tid som fordonen körs. Genom den nya kontrollen ska detta leda till mindre fusk och osund konkurrens för åkerinäringen.
Men skatten ska inte tas ut på alla körsträckor. Målet är att den ska differentieras dels utifrån om det rör sig om tätorts- eller landsbygdskörning och hur trafikerade vägarna är, dels utifrån om det finns alternativ till vägtransporter i området. Därigenom ska bland annat även ett tryck skapas för att ställa om från väg- till järnvägs- och sjöfartsgodstransport. 
Regeringen har nu lagt fram ett inriktningsförslag på drygt 20 sidor. Remissinstanserna har fram till den 27 april på sig att ge sina synpunkter. Reaktioner på den politiskt heta potatisen har dock kommit på direkten.
Näringslivets transportråd, som företräder transportköpare inom svensk handel och industri, är en av parterna som ställer sig skeptiskt till förslaget om en skatt. Rådet befarar generellt ökade transportkostnader, men pekar också på flera frågetecken, eftersom ”skattesatser och vilken differentiering det handlar om saknas, likaså närmare specificering av vägnät och en tidsplan.”
– Vi tycker att det är viktigt med ordning och reda i åkeribranschen men en ny skatt löser inte dessa problem. Och vägslitage betalar vi redan för genom dieselskatten, säger Karolina Boholm på Skogsindustrierna, medlem i rådet, till Altinget och fortsätter: