Regeringen trotsar riksdagens beslut
ANALYS. Riksdagen har fått kritik för att den riktar uppmaningar till regeringen att inte göra vissa saker, till exempel att låta bli att utreda en fråga. Nu meddelar regeringen att den inte tänker följa dessa negativa tillkännagivanden.
Tillkännagivanden är en form av mjukt vapen där riksdagen deklarerar att den inte är nöjd med något och anmodar regeringen att göra något åt saken. Förra riksdagsåret kom riksdagen med 125 tillkännagivanden. Det är många, men inte rekord. Under det tidiga 1990-talet var det fler tillkännagivanden.
I den vanliga lagstiftningsprocessen är ett riksdagsbeslut baserat på en proposition från regeringen. Det finns en faktisk lagtext som kammaren kan godkänna eller förkasta.
Tillkännagivanden är inte rättsligt bindande. Det finns inget förslag på lagtext utan en uppmaning att regeringen ska göra något. Under åren har det utvecklats en praxis om att regeringen bör göra det som riksdagen säger, eller i alla fall förklara varför man väljer att inte göra det. Sedan är det en annan sak att det ofta tar lång tid för regeringen att behandla tillkännagivanden, i extremfallen bortåt 20 år.