Nu ska det bli klart vem som betalar för kärnkraftsolyckor
FÖRSÄKRING. Det är internationell press på regeringen att lyckas få ett detaljerat regelverk kring ersättningarna vid en kärnkraftsolycka på plats. Sveriges stora kärnkraftskapacitet per invånare gör att frågan är kinkigare här än på många andra håll, enligt professor Tomas Kåberger.
Det brinner i knutarna på miljödepartementet. I vintras fick Sverige än en gång på fingrarna för vara ett av ”få länder som inte har en heltäckande finansieringslösning och ett skaderegleringssystem vid en radiologisk olycka”. Nu gäller det att snabbt reda ut flera frågetecken.
Ett ändringsprotokoll till Pariskonventionen om skadeståndsansvar i atomenergifrågor kan nämligen komma att antas redan innan årets slut, och då behöver också de anslutna länderna vara i fas.
Grundregelverket för lagen om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor har förvisso funnits sedan år 2010. Men det har inte trätt i kraft. Flera detaljer som ska behandlas i särskilda förordningar har fortsatt varit oklara. Regeringen har nu beslutat om att tillsätta en utredning, men ännu finns ingen utredare att sätta utredningsdirektiven i händerna på.
Den är en rejäl lista med frågor som ska få svar (se faktaruta). Bland annat ska utredningen ta reda på hur personskador som uppkommer mer än tio år efter olyckan ska ersättas och hanteras.