Stärkta hälsomuskler för EU får godkänt under säkerhetsflagg

I ljuset av pandemin har frågan om EU:s roll på sjuk- och hälsoområdet blivit en het potatis. I fördragen har Bryssel ingen makt att lagstifta på området. Men utifrån argument att förbättra krishanteringsramen och stärka den inre marknaden har det under pandemin lagts fram ett pärlband av praktiska åtgärder som sammantaget kommer att stärka ”EU:s hälsounions”-projekt.

I början av mars gav parlamentet den särskilda hälsobudgeten EU4Health godkänt med bred uppslutning. Och även för partier som gärna markerar vikten av behålla det nationella självbestämmandet har den stärkta EU-rollen setts som positiv.
– Historien med pandemin har visat att det inte skadar med samordning och komplettering på EU-nivå, säger Moderaternas Jessica Polfjärd till Altinget.

Hon fortsätter:
– Det handlar inte om att ta över kompetens, utan det handlar om att göra det som EU kan göra bra, nämligen att samordna och koordinera den här typen av verksamheter. Vi hade ju det aktuella ärendet med skyddsutrustning i början av pandemin. Det var ett bra exempel på när det inte fungerade, och medlemsländernatill och med motverkade varandra.

{{quote:7256:R}}
I den budgetpost som nu fått sina ramar godkända kan dock maktdelningskonflikten fortsatt skönjas. EU-kommissionen föreslog först ge de gemensamma insatserna en budget på närmre 10 miljarder euro under den kommande budgetperioden, tillsammans med ett antal förslag till förstärkningar av den gemensamma rollen.

Men ministerrådet kapade först ner budgeten till cirka en miljard, innan lagstiftarna i slutändan enades om ett anslag på fem miljarder euro.

I praktiken kommer också fler delar av de föreslagna insatserna kvarstå trots halveringen relativt förslaget. Men istället för att ses som hälsoinsatser, placeras de bland annat under krishanteringsanslagen, vilket bland annat gäller för det gemensamma skyddsutrustningslaget som inrättas i Kristinehamn.