Knivig balansgång för Ängmo

– Vi utgår från lagstiftningen.

Det är ett återkommande svar från Helen Ängmo, tillförordnad generaldirektör för Skolinspektionen. Frågan hur hårt lagen ska tolkas och vilka åtgärder det blir vid regelbrott är högaktuellt när skolorna pressas hårt av många nyanlända. Många ropar efter pragmatiska lösningar, lösningar som inte alltid rimmar med dagens lagar och regler.

Ett exempel på allt för rigida regler är de om entreprenad- och fjärrundervisning. Skolinspektionen har påpekat för regeringen att reglerna är ett hinder för många kommuner om de ska anordna och samarbeta om bland annat modersmålsundervisning.

– Vi lyfter fram att reglerna har försvårat för kommunerna. Regeringen har tillsatt en utredning. I det här läget behöver man hitta flexibla former.

Även om regeringen snabbutreder frågan dröjer det till hösten 2016 innan nya regler kan vara på plats.

Åtgärder varierar

Men vad händer nu, innan lagen har ändrats?

– Det varierar. Vi tittar på situationen i varje enskilt fall. Vi har lagstiftning som utgångspunkt. Sedan ser vi vilka åtgärder det är vi kan besluta om. Då kan det vara att huvudmannen behöver mer tid för att redovisa hur man ska komma i kapp lagstiftningen. Det kan också vara som så att vi i vissa lägen avstår från att ingripa. Det kan till exempel handla om att det inte funnits faktiska förutsättningar att klara en bristsituation.

Är det nu öppet att bryta mot reglerna?

Nej, vi utgår alltid från lagstiftningen. När vi tittar på de olika fallen handlar det om vilka åtgärder vi vidtar.

Ängmo påpekar att Skolinspektionen väldigt noga följer var händer med flyktingströmmar.

Förutom att inspektera enskilda huvudmän och skolenheter har myndigheten ett ansvar för att övergripande identifiera brister i styrkedjan av skolan. För ett år sedan kom Skolinspektionen med en rapport om styrningen av skolan – ett sätt att sammanfatta de brister som framkommit i alla inspektioner, på en mer principiell och övergripande nivå. Rapporten visar att det brister i alla länkar i styrkedjan.

Ett år efter kritisk rapport

Nu har det gått ett år sedan rapporten presenterades. Vad har hänt?

– Vi har fortsatt att påtala det här, säger Helen Ängmo.

Hon menar att en del brister finns kvar, exempelvis att huvudmännen reviderar de nationella målen på eget bevåg.

– Ibland sänker man ambitionen.

Ett område där nya regler kan komma inom något år det som berör rektorernas styrning. Regeringen utredare kom med ett betänkande tidigare i höstas. Förslagen handlade i huvudsak om mer utbildning, både för rektorer och för personer inom kommunen.

– Vi känner igen problembilden. Det finns glapp i kommunikationen mellan rektorer och huvudmännen, säger Helen Ängmo som välkomnar förslagen i utredningen.

– Men det är viktigt att man får förutsättningar för kompetensutveckling. Det är inte alltid det finns tid för det, påpekar hon.

Mer hjälpande

Skolinspektionen gör cirka tusen inspektioner varje år (se grafik längre ned för granskningar under 2015). En del menar att Skolinspektionen borde vara mer hjälpande när skolor och huvudmän ska rätta till problemen.

– Ansvaret för vem som ska rätta till sakerna är tydligt, om det är rektorer eller huvudmännen, säger hon och lägger till att Skolinspektionen och Skolverket har stödmaterial som kommuner och skolor kan använda i utvecklingsarbetet.

När det gäller den övergripande styrningen av skolan anser flera inom skolsektorn att för mycket av de statliga pengarna är öronmärkta och för lite pengar är generella bidrag.  

– Staten har valt vissa riktade statsbidrag. De utgör prioriteringar bland annat utifrån att myndigheter har påtalat vissa brister.

Ängmo tycker att man ska se de riktade bidragen som komplement till den övriga finansieringen.  

– Många av statsbidragen handlar om kompetensutvecklingsmöjligheter. Jag tycker att man ska titta på varje statsbidrag för sig. Det finns utvärderingar som många gånger visar på positiva effekter – när det gäller de bidrag som går att utvärdera.

Mer selektiv granskning

Från 2015 är Skolinspektionen mer inriktad på övergripande granskningar av strukturer hos huvudmännen. Tillsynen i skolor är riskbaserad. Myndigheten besöker därmed inte alla skolor utan bara de där det finns stora utvecklingsbehov. Tidigare besökte man alla skolor.

Själva granskningarna kan antingen vara den regelbundna tillsynen av huvudmän och skolenheter, eller kvalitetsgranskningar. De senare är mer tematiska. Det kan handla om huvudmännens styrning, retorers ledarskap eller mottagande av nyanlända

Senaste kvalitetsgranskningen handlade om historieämnet.

– Vi såg att man inte alltid undervisar i alla delar av kursplanerna, säger Helen Ängmo och understryker att detta med att skolor utelämnar eller nedprioriterar delar av kursplanerna är ett återkommande problem.

Förtegen om framtiden

Helen Ängmo är tillförordnad generaldirektör. Regeringen ska rekrytera en ordinarie. Men Ängmo passar på frågan om hon vill bli ordinarie.

– Jag vill inte kommentera den frågan. Det är regeringens rekrytering.

Ängmo är tjänstledig från Skolverket, där hon jobbade som överdirektör, snäppet under generaldirektören Anna Ekström.

 

red@altinget.se