Hälsofrågorna tyngre i EU efter pandemin
Pandemin gav EU:s hälsopolitik en rejäl skjuts framåt. Men den blev också ett stresstest för den inre marknaden. ”Tilliten krackelerade till en början”, säger Louise Bengtsson, forskare vid Svenska institutet för europapolitiska studier.
Hälso- och sjukvård har varit och är fortfarande en nationell angelägenhet för medlemsstaterna, något som politikerna inte heller har varit så pigga på att förändra. I EU:s funktionsfördrag i artikel 168 slås nämligen fast att:
”När unionen vidtar åtgärder ska den respektera medlemsstaternas ansvar för att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik samt för att organisera och ge hälso- och sjukvård. Medlemsstaternas ansvarsområden inbegriper hälso- och sjukvårdsförvaltning och fördelning av de resurser som tilldelas denna.”
Men den 11 mars 2020, när världshälsoorganisationen WHO deklarerade att spridningen av covid-19 klassades som pandemi, kom hälsopolitiken i ett helt annat läge.{{quote:14290:R}}
Jakten på skyddsutrustning blev i högsta grad nationella angelägenheter, trots att allt skedde på den inre marknaden. Exempelvis konfiskerade Frankrike en last med munskydd, tillverkade i Lyon av svenska Mölnlycke, och det cirkulerade uppgifter om flygplanslaster med skyddsutrustning som köptes upp av tredje land när planet redan var klart att lyfta.