Så vill Socialstyrelsen förbättra tvångsvårdsstatistik
TVÅNGSVÅRD. Insamlingen av data om psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder är sjukvårdens statistiska sorgebarn. Socialstyrelsen föreslår nu en nationell beslutsjournal, men regeringens psykiatrisamordnare Kerstin Evelius påpekar att det hela i grund och botten är en attitydfråga.
Den nationella statistiken om psykiatrisk tvångsvård och utförda tvångsåtgärder, exempelvis bältning, är bristfällig. Eller som Socialstyrelsen uttrycker det: "långt ifrån tillfredställande". Nu föreslår myndigheten att det ska införas en nationell beslutsjournal som ska vara obligatorisk, men ska förslaget genomföras krävs både ytterligare utredning och lagändring.
Kerstin Evelius är regeringens nationella psykiatrisamordnare. Hon är sedan länge väl medveten om att den nationella statistiken inte är att lita på, vilket hon i praktiken upptäckte i arbetet med översynen av tvångsåtgärder mot barn. På ett sätt är det naturligt, konstaterar Evelius, att landstingen hellre rapporterar in bra höftledsresultat till Socialstyrelsen än uppgifter om utförda psykiatriska tvångsåtgärder.
– Tvångsåtgärder är ju ingenting bra, ingenting man vill berätta om, säger hon till Altinget.