13 kommunpolitiker: Hjälp oss att hjälpa arbetslösa få jobb, regeringen

Af 13 kommunpolitiker
Se undertecknarna i rutan nedan

Regeringen utreder en reform med krav på heltidsaktivitet för att individen ska få försörjningsstöd. Detta kan bli riktigt bra om kommunerna ges förutsättningar att erbjuda ett sammanhållet stöd som leder hela vägen till jobb. Tvingas vi i stället att genomföra korta och tillfälliga insatser kan det innebära slutet för de aktiva, jobbfokuserade insatserna som många kommuner redan erbjuder. I så fall måste utredningens förslag förpassas till byrålådan.

Arbetsförmedlingen drar sig tillbaka

Vi representerar kommuner med förhållandevis hög arbetslöshet som har tagit ett stort ansvar för flyktingmottagandet. Våra 13 kommuner står för 383 miljoner kronor (3,6 procent) av det utbetalade ekonomiska biståndet i Sverige. Vi har olika politiska tillhörigheter, men är helt eniga om att den statliga arbetsmarknadspolitiken inte klarar av att hjälpa arbetslösa, som nu är beroende av ekonomiskt bistånd, till arbete.

Arbetsförmedlingen har ansvaret för de arbetsmarknadspolitiska insatserna i Sverige. Men landets kommuner har i flera decennier sett hur Arbetsförmedlingen drar sig tillbaka. Kanske tydligast manifesterat i 200 nedlagda lokalkontor. I detta tomrum har vi tvingats bygga upp arbetsmarknadsinsatser för att stödja kommuninvånare till arbete.

I och med aktivitetskravsreformen ser vi nu att regeringen konkret riktar sig till kommunerna för att lösa en av arbetsmarknadspolitikens största utmaningar – att stödja långtidsarbetslösa till jobb. Då skulle det som många kommuner i dag gör på frivillig grund bli en obligatorisk uppgift och vi skulle få en likvärdighet över landet. Varken vi eller de arbetslösa har råd med att den uppgiften inte utformas på bästa sätt.

Varning för usel reform

Reformen skulle kunna leda till att kommunala arbetsmarknadsinsatser till stöd för personer långt ifrån arbetsmarknaden finns tillgängliga över hela landet. Genom SKR bedriver vi ett aktivt arbete för att reformen ska bli bra och för att utredaren ska ha god tillgång till fakta. Men då krävs att kommunerna får ett fullt finansierat uppdrag att bedriva kunskapsbaserade insatser som leder hela vägen från bidrag till jobb.

Även om vi ser aktivitetskravreformens potential ser vi också en risk att den landar helt fel. Den är en intern utredning på socialdepartementet, med snäva direktiv, som inte fångar behoven på arbetsmarknaden. Utredningen kan alltså komma att missa målet, om kommunernas arbete enbart ses som förberedande sociala insatser.

Om en statlig reglering av ett kommunalt aktivitetskrav reduceras till korta och tillfälliga insatser, och skapar ett slags väntrum innan man blir föremål för den statliga arbetsmarknadspolitiken, så kan vi lova att det inte bara blir en dålig reform. Den kommer också sätta krokben för allt det jobb som kommunerna gör i dag. Dessutom är det angeläget att regeringen hedrar finansieringsprincipen och täcker de kostnader som kommer med ett nytt obligatoriskt uppdrag.

Låt kommunerna ta ansvaret

De insatser kommunerna erbjuder är ofta ett samarbete mellan socialtjänst, utbildningsförvaltning och arbetsmarknadspolitik. Landskrona är ett typexempel, där arbetar kommunen mot arbetslöshet bland unga och vuxna i samarbete mellan arbetsmarknadsenheten och utbildningsförvaltningen och erbjuder en kombination av individuell vägledning, träffar med arbetsgivare, studiebesök på företag och hälso- och friskvårdsrådgivning.

Regeringen måste se det som kommunerna länge har vetat. Åtgärder för personer som under lång tid har behövt försörjningsstöd behöver vara sammanhållna. De verktyg som finns inom socialtjänsten, kommunernas arbetsmarknadsverksamheter och i utbildningssystemet behövs. Dessutom måste någon instans ta på sig helhetsansvaret.

Vi kommuner vill göra det. Och vi har förutsättningarna som andra saknar. Vi har lösningar för att fler långt från arbete och nyanlända ska komma i jobb – använd oss.

debatt@altinget.se