Domstol ska lösa tvister med investerare

HANDEL. EU-kommissionen vill införa domstolar som ska avgöra tvister i handelsavtal. Detta är ett sätt att svara på kritiken mot förhandlingarna om avtalet med USA (TTIP), meddelade handelskommissionären Cecilia Malmström på onsdagen.

En del av det kommande avtalet med USA innehåller regler om skydd för investerare. Kritiker anser att det öppnar för att företag kan stämma de länder som stiftar lagar som missgynnar företaget. Avtalet innehåller ett system för att lösa sådana tvister i särskilda skiljedomstolar (ISDS) och liknande lösningar finns i andra av EU:s handelsavtal.

Domstolar i två instanser

Men nu vill kommissionen ta fasta på kritiken mot privat rättskipning och föreslår ett system med investeringsdomstolar i två instanser, med offentligt utsedda domare och där öppenheten ska garanteras. De fall som en investerare ska kunna ta till domstol ska begränsas till ärenden om exempelvis expropriation utan ersättning eller olika former av diskriminering, enligt kommissionen.

–Vi vill skapa ett nytt system som är uppbyggd kring samma stomme som gör att medborgarna litar på inhemska eller internationella domstolar, sade handelskommissionären Cecilia Malmström när hon presenterade planerna

Förslaget ska nu tas upp med ministerrådet och EU-parlamentet och därefter ska det läggas fram som ett EU-bud i de pågående förhandlingar med USA.

Enligt Malmström ska kommissionen arbeta för att inrätta en permanent Internationell investerardomstol och att den på sikt ska ersättas andra typer av system för att lösa tvister i de avtal som EU har ingått.

Ett steg i rätt riktning

På LO ser man förslaget som ett steg i rätt riktning.

"Det är mycket välkommet att EU-kommissionen har erkänt tidigare brister och nu föreslår en djupgående reformering av systemet med investeringstvister", skriver utredaren Susanne Lindberg Elmgren på LO Bloggen.

Men hon anser att det krävs mer. 

"Det behövs ännu starkare regler om den så kallade rätten att reglera i det allmännas intresse. Dessa regler behöver också ta hänsyn till att olika länder reglerar t.ex arbetsmarknaden på olika sätt. Tidigare har undantag gjorts för ”t.ex miljö, hälsa och säkerhet”. Nu utvecklar Kommissionen dessa undantag och skriver ut att staters rätt att reglera även när det gäller ”sociala frågor och konsumentskydd ” (”social and consumer protection”)" skriver Susanne Lindberg Elmgren på bloggen.

Böjt sig för trycket

På svenskt Näringsliv tycker man att kommissionen böjt sig för trycket.

"Ur ett företagsperspektiv är de föreslagna reglerna olyckliga. Små och medelstora företag är av kostnadsskäl redan idag är starkt missgynnade när det gäller möjligheten att använda sig av regler om investeringsskydd, skriver Olof Erixon, ansvarig för internationell handelspolitik på Svenskt Näringsliv, på organisationens webbplats.

 

Forrige artikel Svantesson missnöjd med Arbetsförmedlingen Svantesson missnöjd med Arbetsförmedlingen Næste artikel Blått mot rött i jobbpolitiken Blått mot rött i jobbpolitiken
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.