Almega: Regeringens sjukförslag är jobbfientligt

REPLIK. Förslaget att arbetsgivarna ska stå för en större andel av kostnaderna för sjukskrivningar kommer inte att leda till fler jobb. Istället lastas ansvaret över på det privata näringslivet, vilket kommer att få motsatt effekt och är direkt skadligt, skriver Anna-Karin Hatt och Marie Silfverstolpe från Almega.

Av: Anna-Karin Hatt, VD Almega 
Marie Silfverstolpe, Socialförsäkringsexpert Almega
 

Nyligen lade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) fram ett förslag kallat ”hälsoväxling”. I förslaget skulle arbetsgivarna framöver få betala hela 25 % av sjukpenningkostnaderna från och med det att en medarbetare varit sjukskriven i 91 dagar. Själva ”växlingen” skulle bestå i att arbetsgivarna som kompensation för ökad kostnader för medarbetarnas sjukskrivning skulle få en generell sänkning av arbetsgivaravgiften med 0,16 procentenheter.

Skapar osäkerhet

I Sverige står tjänsteföretagen för en tredjedel av det samlade svenska privata näringslivet, och 4 av 5 nya jobb skapas hos oss. Det som gör tjänsteföretagen speciella är att det är så tydligt att det är medarbetarna som är den absolut viktigaste resursen och att tjänsteföretagen är oerhört personalintensiva. Just därför skapar regeringens förslag extra stor osäkerhet just i tjänstesektorn, eftersom det riskerar slå både oerhört hårt och alldeles fel.

För tjänsteföretagen skulle regeringens så kallade ”hälsoväxling” i praktiken innebära det här: en nedsatt arbetsgivaravgift om 0,16 procentenheter innebär ungefär 50 kronor i sänkt arbetsgivaravgift i månaden, per anställd. Den ”kompensationen“ är bara en västanfläkt mot den ökade kostnad som regeringen vill lägga på arbetsgivaren om en medarbetare blir sjukskriven.

För en långtidssjukskriven med en lön på 27 000 kronor i månaden skulle den ökade kostnaden för arbetsgivaren bli över 5 000 kronor, per månad. Pengar som staten tänker använda för att bidra till att finansiera de ökade sjukpenningkostnaderna för den höga sjukfrånvaron i offentlig sektor. Det innebär att de privata företagen ska bära en ännu större andel av kostnaden för sjukskrivningarna än de gör idag, och proportionellt i förhållande till andelen sjukskrivna ännu mer än det offentliga, där de stora sjukskrivningsproblemen finns.

Regeringens politik försvårar

Enligt regeringen är hälsoväxlingen tänkt att vara ett kostnadsneutralt förslag. Men när de säger så avslöjar de en djup oförståelse för företagandets villkor. Arbetsgivare kan inte kalkylera risk i sitt företag utifrån ett genomsnitt. Redan idag är kostnaden för personal den i särklass största kostnaden för tjänsteföretagen.

Det betyder att redan nu betalar arbetsgivarna inom tjänstesektorn in betydligt mer till socialförsäkringarna än vad deras medarbetare får ut av desamma. Till det kommer alla andra kostnader som sjukfrånvaron orsakar, till exempel ökade kostnader för kollektivavtalade försäkringar och kostnader för medarbetarnas sjuklön efter den 14:e sjukskrivningsdagen, vilket redan idag drabbar företagen direkt.

Sveriges stora utmaning är att skapa fler jobb och få fler i arbete. Inte minst våra många nyanlända understryker det. Och det är i tjänsteföretagen som de nya jobben kan växa fram. Men ska det ske måste regeringens politik underlätta istället för försvåra. Förslaget om hälsoväxling får direkt motsatt effekt.

Regeringen har haft möjlighet att agera i den här frågan i snart två år. Att på detta sätt försöka lasta över de sjukskrivningskostnader som framför allt skapas i den offentliga sektorn på det privata näringslivet, är både orimligt och direkt skadligt. För näringslivet, men framför allt för jobben och för Sverige.

Forrige artikel ST: Regeringen måste ta ansvar för sjuktalen ST: Regeringen måste ta ansvar för sjuktalen Næste artikel Sätt stopp för  osund konkurrens inom åkerinäringen Sätt stopp för osund konkurrens inom åkerinäringen
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.