Analysmyndigheter kan slås samman

I höstas aviserade regeringen att omkring 120 myndigheter ska ses över för att eventuellt slås ihop eller avvecklas. Uppdraget föll på Ulf Bengtsson, tidigare riksrevisor och generaldirektör för Arbetsgivarverket, som fram till december ska gå igenom alla myndigheternas uppdrag.

Att det skulle bli tajt stod klart redan innan han påbörjade arbetet. Nu läggs ytterligare ett tiotal myndigheter till.

– Det handlar inte om att avveckla några analys- och utvärderingsfunktioner. Utan det är viktigt för regeringen att man har tillgång till fristående analyser av den statliga och offentliga verksamheten, säger han till Altinget.

”Enorma pengar”

Regeringen vill se färre myndigheter. Många av de som sysslar med analys är i dag för små, menar civilminister Erik Slottner (KD), som vill att utredningen tittar på möjliga sammanslagningar. 

Bara mellan 2009 och 2011 bildades fem nya analysmyndigheter: Trafikanalys, Vård- och omsorgsanalys, Kulturanalys, Tillväxtanalys och Inspektionen för socialförsäkringen. I fjol inrättades Myndigheten för totalförsvarsanalys. 

Statsvetaren Anders Ivarsson Westerberg är utifrån trender i förvaltningspolitiken inte förvånad över att regeringen nu vill göra ett omtag.

– Nej, det går i linje med tillitsreformen. Minskad detaljreglering och kontroll, ökat handlingsutrymme och mindre administration. Idén har följt med, men nu är det mer effektiviseringssträvanden också, säger han till Altinget.

Regeringen vill förbättra analysverksamheten, men utan att statens utgifter ökar.

Kan man spara pengar på att se över analysmyndigheterna?

– Det tror jag. Det finns uppskattningar om granskningen uppgår till en tredjedel av statens verksamhet. Det är enorma pengar och mycket som går åt till granskning av vad man själv gör, så det är klart att det finns pengar att spara, säger Ivarsson Westerberg.

Av direktivet framgår också att regeringen kan tänka sig en utökad analysverksamhet till områden där det i dag inte finns fristående analys. Det handlar till exempel om frågor om miljö och energi. Regeringen vill också stärka möjligheten att analysera och utvärdera större reformer.

– Vi har inte en tradition i Sverige att lägga mycket resurser på att löpande utvärdera stora reformer. Det är en sak vi får fundera på om den nu existerande eller framtida organisationen av de här funktionerna kan ta en sådan uppgift, säger Ulf Bengtsson.

Tidigare kritiserat förslag

Analys- och utvärderingsmyndigheterna, åtminstone sju av dem, utreddes så sent som 2018. Dessa sju kommer återigen ses över. Ulf Bengtsson har ännu inte detaljerna klara för sig, men räknar med att ett tiotal myndigheter kommer beröras.

Den tidigare utredningen föreslog att tre myndigheter inrättas med bredare ansvarsområden; arbetsmarknads- och välfärdsanalys, tillväxt- och samhällsbyggnadsanalys och trygghets- och säkerhetsanalys.

Men förslaget fick kritik. Bland annat för att kulturfrågorna skulle dela myndighet med tillväxtanalysen. Flera var även skeptiska till att bilda sektorsövergripande myndigheter.

– Man behöver en gedigen sakkompetens inom ett område för att göra riktigt bra analyser, om det nu rör kulturanalys eller tillväxtanalys. Samtidigt finns det inte specifika samhällsvetenskapliga metoder för ett enskilt politikområde. Den kunskapen är likartad och omfattande hos alla de här myndigheterna, säger Ulf Bengtsson.

– De här två ingångarna behöver vi förhålla oss till, och jag vet inte riktigt var jag kommer landa i slutändan. Den ena driver i riktning mot väsentligt färre myndigheter, den andra mot att i stort sett bibehålla den struktur som vi har. Svaret kanske ligger någonstans lite emellan.

Ulf Bengtsson vill på förhand inte utesluta att han skulle landa i ett liknande förslag som 2018, men konstaterar att regeringen valt att inte gå vidare med det.

”Vill inte ha det in-house”

Anders Ivarsson Westerberg tror i stället på att flytta analysverksamheten in i de myndigheter som är verksamma inom de olika områdena.

– Jag tror att en viktig sak i granskning är att granskaren själv kan verksamheten. Att man vet vad man gör. Det får vägas då mot den här idén om oberoende. Sen är det viktigt att man tydliggör rollerna om man är i samma verksamhet.

Han tar polisen som exempel, och akademin.

– Där har vi gjort en dygd av att vi har kollegial granskning, det vill säga att vi granskas av våra kollegor. Då får man en granskning av någon som är insatt i samma område som man själv är, säger han.

Ulf Bengtsson är däremot mer kritisk till att säga adjö till den fristående analysen.

– Det finns goda skäl för att ha analys- och utvärderingsverksamheten utanför den operativa verksamheten. Vi vill normalt sett inte ha det in-house. I något enstaka fall kan det vara så, men inte primärt.

Utesluter inte förlängning

Tillsammans med huvudsekreteraren och stöd från Statskontoret har Ulf Bengtsson nu knappt tio månader på sig innan utredningens förslag ska lämnas över till finansdepartementet. Det blir tufft, säger han.

När det gäller det första uppdraget, att lämna förslag på avvecklingar och sammanslagningar av myndigheter, tittar utredningen nu på var och en av de runt 120 myndigheterna och motiven för inrättandet. Finns skälen kvar för att de ska finnas?

Därutöver ska nu alltså analys- och utvärderingsmyndigheternas framtid ses över.

Men om Ulf Bengtsson kommer be om mer tid återstår att se.

– Jag tror att jag behöver göra en avstämning med departementet framåt sommaren om hur långt vi har kommit då och om vi behöver några månaders förlängning.

 {{toplink}}

miol@altinget.se