Anders Borg uppmanar Svantesson: Höj rotavdraget nu

Tidigare finansminister Anders Borg, numera styrelseordförande för fastighetsbolaget Sehlhall AB, vill se en snabb och rejäl höjning av det befintliga rotavdraget för att stötta byggbranschen genom krisen. 

– Jag tycker att det är uppenbart att regeringen så småningom, när vi passerat den värsta inflationsperioden, måste gå in och stötta ekonomin, säger han i samband med ett seminarium i riksdagen anordnat av moderaternas riksdagsledamot Lars Beckman och Beijer.

– Vi har bland Europas starkaste finanser och det är en väldig tillgång. Det gör att vi har möjlighet att bidra från det offentliga när något händer, fortsätter han.

Driver inte inflation

För år 2023 ligger rotavdraget på 50 000 kr per person och år. Att höja det ytterligare anser Anders Borg skulle vara den bästa åtgärden eftersom det skulle ha liten effekt på inflationen.

– Jag förstår Elisabeth Svantessons argument att vi måste tänka på inflationen men jag tycker att just i fallet rotavdrag är det så väldigt hållbart. Ber man finansen räkna på det så kommer inflationseffekten av rotavdrag vara mindre än nästan alla andra åtgärder. 

Samtidigt stundar ökade krav inom EU på energieffektiviseringar för byggnader vilket kommer att kräva stora investeringar i energieffektiviseringsåtgärder. Anders Borg utesluter inte att man så sikt rikta stöden tydligare mot specifika åtgärder som att energieffektivisera. Men han anser att om man vill göra något för att dämpa fallet i byggsektorn här och nu krävs en åtgärd som går snabbt att genomföra och att man då behöver hålla sig till befintliga modeller som inte kräver något lagstiftningsarbete. 

– Vill man göra något åt att dämpa detta brutala fallet i byggsektorn så ska man göra något stort, enkelt och snabbt, säger han. 

– Om jag fick bestämma, vilket jag ju inte får längre, men i så fall skulle jag lagt detta i vårpropositionen och jag skulle möjligtvis också ha gjort det retroaktivt för att undvika en införandeperiod. Då skulle man få effekt direkt. 

Slår mot Sverige

Men några andra omfattande stöd till byggsektorn är han mer tveksam till i nuläget. 

– Det finns en del saker man kan överväga när inflationen inte längre är ett överhängande hot. Men skulle man göra något större nu så skulle det slå direkt på efterfrågan utan att det har någon effekt på utbud och priser som går emot det. Då skulle det vara inflationsdrivande och Riksbanken skulle behöva göra fler räntehöjningar, säger han till Altinget. 

Att de svenska hushållen har hög belåningsgrad och ofta rörliga räntor gör att svenska hushåll och den svenska byggbranschen, i jämförelse med andra länder, påverkas i stor utsträckning av den ekonomiska situationen. Men på sikt ser Anders Borg goda ekonomiska utsikter för Sverige.

– Vi har världens mest ansvarsfulla parter på arbetsmarknaden. Så Riksbanken kommer redan i april veta att vi får ett bra och ansvarsfullt löneavtal. Det kommer att vara unikt bland världens världsbanker. Vi har alltså med stor sannolikhet minskade inflationsrisker 2024 och 2025 om man jämför med andra länder och vår industri kommer sannolikt ur detta med väldigt fin konkurrenskraft, säger han. 

Ekonomin viker snabbt

Men att Sverige är så pass känsligt för räntehöjningar i kombination med den svaga svenska kronan menar Anders Borg är en anledning för Riksbanken att inom kort byta inriktning.  

– Jag tycker nog att det räcker med räntehöjningar nu i april, de kanske behöver höja en gång till. Men det viker så snabbt i svensk ekonomi på konsumtionssidan i många sektorer, allt ifrån detaljhandel till bygg, så när vi har löneavtalet på plats tror jag inte att det finns en framåtblickande inflationsrisk för Sverige utan då går vi mot mer stabilitet, säger han.

Tycker du att Riksbanken höjt räntan för mycket hittills?

– Nej, det tycker jag nog inte. Vi har haft hög inflation, världens centralbanker ska upprätthålla prisstabilitet och då är det naturligt att de höjer räntan. Men nu börjar vi närma oss den nivå som jag tror är lagom, säger han till Altinget. 

lco@altinget.se