Arbetsgivare behöver få större inflytande över yrkesutbildningarna

Sverige är i stort behov av yrkesutbildad personal. För att möta arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft skulle 40 procent av en årskull behöva ta examen från en gymnasial yrkesutbildning, skriver styrgruppen för Svenskt näringslivs projekt för framtidens yrkesutbildning.

Af Styrgrupp för Svenskt näringslivs projekt för framtidens yrkesutbildning
Se undertecknarna i rutan nedan

Förra veckan genomfördes Sveriges första Yrkesutbildningsvecka. Initiativet kommer från Worldskills Sweden och syftet är att fler ska upptäcka att yrkesutbildning är ett smart utbildningsval. Det passar väl in i det reformarbete som Svenskt näringsliv driver kring framtidens yrkesutbildning.

Att både uppmärksamma och reformera den gymnasiala yrkesutbildningen är viktigt. Det är i dag en av de säkraste och snabbaste vägarna in på arbetsmarknaden. Enligt Skolverket har 73 procent av de som slutfört ett yrkesprogram en anställning som tjugoåring. Som jämförelse är det enbart 53 procent av eleverna på högskoleförberende program som har gått vidare till högskolestudier i samma ålder.

Tyvärr är det alldeles för få elever som väljer ett yrkesprogram. Nästan 20 000 fler elever bör varje år välja ett yrkesprogram för att matcha efterfrågan från företag och offentlig sektor. Samtidigt som eleverna på yrkesprogrammen behöver bli fler behöver också resultaten förbättras.

Höga kostnader för företagen

Som företag är vi beroende av att kunna rekrytera personer med rätt kompetens. Företagen tar därför ett stort ansvar för elever på praktik, utbildar handledare och deltar i skolornas programråd. Det är ett ansvar vi gärna tar. Företagens engagemang i skolan gör att fler elever får en bättre utbildning. Det utvecklar och förbättrar också våra företag och förhoppningsvis får vi lättare att rekrytera den kompetens vi behöver.

Samarbetet mellan skolan och näringslivet är således viktigt och vi vill gärna kunna ta emot fler elever, men det är viktigt att kostnader inte skjuts över på företagen. Enligt en enkätundersökning från Svenskt näringsliv lägger företagen i genomsnitt nästan 4 timmar per vecka på att samverka med gymnasiala yrkesutbildningen i olika former. Detta kostar företagen cirka 1,7 miljarder kronor per år i ökade arbetskraftskostnader.

Bättre dimensionerat utbildningssystem

Det vi behöver är en utbildningspolitik som förbättrar elevernas resultat och ökar andelen elever på yrkesutbildningar, både inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. De olika branscherna borde få det avgörande inflytandet över innehållet i yrkesutbildningarna och kunna påverka dimensioneringen.

Ett bättre dimensionerat och flexibelt utbildningssystem skulle gynna alla, företagen, eleverna och samhället. Kommuner och regioner behöver också ta ansvar för att öka samordningen av yrkesutbildning så att utbudet matchar hela arbetsmarknadens behov.

Svenska företag är problemlösare och motorn i ekonomin. Hjälp oss att fortsätta skapa välstånd och underlätta vår kompetensförsörjning. Ge fler ungdomar – både tjejer och killar – bättre möjligheter till en yrkesutbildning och därmed en väl snitslad väg till arbete och egen försörjning.

Vi behöver fler yrkesutbildade, och för att det ska bli möjligt behöver arbetsgivare och branscher få större inflytande över yrkesutbildningarna och mer möjligheter att påverka dessa.

Forrige artikel Ge oss bättre förutsättningar att hjälpa vid psykisk ohälsa Ge oss bättre förutsättningar att hjälpa vid psykisk ohälsa Næste artikel TCO: Mer måste göras för att få stopp på hot och våld i arbetslivet TCO: Mer måste göras för att få stopp på hot och våld i arbetslivet
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.