Byggbranschen varnar för att stänga gränserna

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att strama åt arbetskraftsinvandringen. I Tidöavtalet skriver de att de kommer att höja inkomstgränsen för den som kommer till Sverige för att arbeta, till motsvarande medianlönen.

En oroväckande inriktning menar Byggföretagen som redan ser stora utmaningar med att hitta rätt kompetens till branschen. 

– Vi vill varna för att stänga gränserna för kompetensförsörjning utanför Sverige. För om man menar allvar med allt som ska byggas nu, järnvägar, ny kärnkraft och bostäder, då måste vi ha människor som gör det och det finns inte tillräckligt med människor för att göra det arbetet idag, säger Tanja Rasmusson, Näringspolitisk chef på Byggföretagen till Altinget. 

35 000 samhällsbyggare 

Byggbranschen är den bransch som har mest arbetskraft utstationerad från andra länder enligt statistik från Arbetsmiljöverket. Mellan den 1 januari och den 30 juni i år anmäldes 23 753 individer till arbetsmiljöverket. 

Elin Kebert som är expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen berättar att det uppskattningsvis kommer att krävas 35 000 fler samhällsbyggare bara inom Stockholm-Mälarregionen till 2030 och att man idag är beroende av den arbetskraft som kommer hit. 

– Det handlar om specialister till stor del. Till exempel murare eller plattsättare med  specialistkompetenser, men också ingenjörer och tekniker. Eller kan det handla om tillfälliga insatser som till exempel järnvägsarbetare eller ställningsbyggare. Där finns det stor brist i hela Europa, säger hon.

Samtidigt som regeringen vill strama åt arbetskraftsinvandringen vill man också minska antalet arbetsmarknadsinsatser. En olycklig kombination menar Elin Kebert. För lösningen till kompetensbristen ligger enligt henne till stor del i fler utbildningar.

– Det behövs mer arbetsmarknadsutbildning för dem som är arbetslösa och fler platser på yrkesutbildningar. Yrkeshögskolan är en otroligt träffsäker utbildningsform. Särskilt på järnvägssidan ser vi ett stort behov.

Global kompetens

Men Elin Kebert menar att alla tjänster inte kommer att kunna lösas enbart med utbildning av inhemsk arbetskraft. Utan att det alltid kommer att krävas viss kompetens utifrån. 

– En del tjänster gör det, andra inte. För en del tjänster är specialkompetenser som måste komma från andra delar av världen. Det kan till exempel handla om komplexa brobyggen, där finns inte den kompetensen i Sverige. Det ligger delvis i byggets natur att vi behöver ta in viss kompetens globalt.

Johan Lindholm, förbundsordförande för Byggnads, är framförallt oroad för att förslaget innebär att politiken går in och styr lönenivåer genom att sätta ett lönegolv i stället för att stå upp för den svenska modellen och låta arbetsmarknadens parter ta ansvar.

– Jag är kritisk till att politiken vill lägga sig i lönebildningen. Vi har redan ett golv i kollektivavtal så i en perfekt värld finns detta redan. Modellen blir tandlös om man skriver in en mängd undantag, säger han till Altinget.

Arbetsmarknadsprövning

Lindholm menar också att det är viktigt att det ingår en arbetsmarknadsprövning i regleringen, det vill säga att arbetstillstånd beviljas när det råder brist på arbetskraft inom ett yrke. Ett krav som Sverigedemokraterna tidigare ställt, men som de släppte i augusti i år. 

– Man ska inte kunna konkurrera ut seriösa företag och den som vill göra rätt för sig. I samtal och möten hör jag människor som är oroliga för att de ska luras in i den ”gråa sektorn”. Det vore olyckligt i tider som dessa. Därför måste en arbetsmarknadsprövning in i detta förslag, säger han.

lco@altinget.se