Debatt: Inför snabbspår för a-kassan

Mats Essemyr
A-kasseexpert, tidigare TCO-utredare

A-kassorna får bannor för att handläggningstiderna är för långa. Trots extramedel från regeringen kan det dröja upp till ett halvt år innan arbetslösa får sina pengar.

Lösningen finns

Tänk er att alla Volvo V70, årsmodell 2015 och senare ska besiktigas på en särskild bilprovning. Alla epa-traktorer och hemmabyggen ska besiktigas på en annan. På den förstnämnda kommer fordonen att rinna igenom på löpande band, medan mycket tid får ägnas åt varje fordon på den senare. Så kan a-kassornas situation beskrivas.

Nästan alla ansökningar om ersättning som Alfa-kassan får in är komplicerade. Ingen ansökan är den andra lik och mycket tid åtgår till att få fram intyg om arbetstid och lön. Regler ska följas, inte minst för att undvika felaktiga utbetalningar. Då tar handläggningen av komplicerade ärenden lång tid.

Men det finns bot. Den senaste a-kasseutredningen föreslår inkomstvillkor i stället för arbetsvillkor. Det innebär, något förenklat, att om en arbetslös har tjänat minst 10 000 kronor under ett antal månader så visar det att man jobbat tillräckligt för att kvala in. Uppgifter om inkomst får a-kassorna direkt från Skatteverket. Man behöver inte hålla på med den tidsödande hanteringen av arbetsgivarintyg. Gränsen 10 000 kronor per månad ansluter till dagens arbetsvillkor.

Motstånd

Experter är överens om att det här skulle förenkla hanteringen och korta handläggningstiderna. Det anser till exempel Sverige a-kassor, a-kassornas samarbetsorganisation. Men andra aktörer, särskilt LO, är emot förslaget av rättviseskäl. Det är kanske förklaringen till att regeringen ännu inte har vidtagit några åtgärder för att förverkliga denna viktiga reform. Den skulle korta handläggningstiderna och se till att arbetslösa får sina pengar.

För få är med

Men problemen med a-kassan stannar inte där. Drygt en fjärdedel av alla som ingår i arbetskraften är inte medlem i någon a-kassa. Då får man högst 11 200 kronor per månad från arbetslöshetsförsäkringen. Under perioden mars till december 2020 betalades denna låga ersättning ut till i genomsnitt 13 700 arbetslösa varje månad. Drygt 50 000 av de som är öppet arbetslösa i dag är inte medlemmar i någon a-kassa.

Arbetslöshetsförsäkringen syftar till att man ska klara sin försörjning om man blir utan arbete. Man ska få en rimlig del av tidigare lön under den tid som man söker jobb. Men arbetslöshetsförsäkringens roll som inkomstförsäkring täcker en alldeles för liten del av alla som borde vara försäkrade. Konsekvenserna kan bli förödande i pågående arbetsmarknadskris.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) känner starkt för Älvsbyn och Polarbröd. Plötsligt brann bageriet ner och bagarna blev arbetslösa. Ägaren hade säkerligen en brandförsäkring som höll denne skadeslös. De bagare som är med i a-kassan får upp till 26 400 kronor per månad. Det klarar man sig hyggligt på. Men för de som inte är a-kassemedlemmar blir det knapert. 11 200 kronor per månad klarar man inte sin försörjning på.

Kopplingen till facket

Arbetslöshetsförsäkringen är ett skattefinansierat trygghetssystem. Det administreras av arbetslöshetskassor, med koppling till ett fackförbund. Systemet med a-kassor är nära kopplad till hur många som går med i facket. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring, utan särskilda a-kassor, skulle minska den fackliga anslutningsgraden men öka tryggheten vid arbetslöshet.

Många fler arbetslösa skulle ha rätt till högre ersättning. Men ingen verkar vara beredd att driva frågan om breddad trygghet för arbetslösa. Facken vill begripligt nog ha a-kassorna kvar som dragplåster. I politiken är det bara Liberalerna (och Sverigedemokraterna) som har obligatorisk a-kassa på programmet. Men Liberalerna har fullt upp med sina existensproblem. Annars högljudda socialdemokrater mumlar lågt när jag tar upp den här saken.

Genomför utredningen

Men det finns bot även på denna punkt. I den a-kasseutredning som jag nämnde tidigare finns ett färdigt förslag för att öka tillströmningen till a-kassorna och bättra på arbetslivstryggheten för fler. Förslaget innebär i princip att man är berättigad till högre ersättning, ju längre tid som man har varit medlem i en a-kassa.

Långa handläggningstider och låg ersättning underminerar förtroendet för arbetslöshetsförsäkringen. I tangentens riktning ligger att politiken förr eller senare måste välja mellan att skydda fackens anslutningsgrad eller att skydda alla arbetstagare. Det blir inte muntert. För att undvika det tycker jag att regeringen skyndsamt ska genomföra de förslag som a-kasseutredningen har lämnat.

debatt@altinget.se