Debatt: Problem när corona sprids bland dem som inte vågar uppsöka vård

En bortglömd grupp under coronakrisen är de som lever och utnyttjas inom den illegala arbetskraftsinvandringen och arbetslivskriminaliteten. Vad händer när coronasmittan sprids bland människor som inte vågar uppsöka vård? Vi måste på allvar ta itu med ”den gråa sektorn” och stoppa utnyttjandet av illegal arbetskraft.

Ett skuggsamhälle

Tankesmedjan tiden har i rapporten ”Svenskarna först (nya och gamla)” visat att ett okontrollerat arbetskraftsflöde öppnar för en grå eller svart arbetsmarknad.

Det är omöjligt att veta exakt hur många som lever i detta skuggsamhälle, men bland annat polisens bedömningar gör gällande att det finns minst 100 000 illegala arbetare i Sverige.

En ökad illegal arbetskraftsinvandring gör Sverige mer sårbart. Erfarenheter från andra länder visar att papperslösa, illegala arbetskraftsinvandrare och offer för trafficking är dåligt informerade om eventuella hälsorisker.

Utgör en stor risk

Detta problem blir än allvarligare i och med utbrottet av covid-19. Det finns ett mörkertal smittade i yrken med stor andel illegal arbetskraft. Några branscher är inte särskilt samhällsfarliga (till exempelvis bygg eller transport) men de illegala arbetare som finns i kontakt- och vårdyrken, eller inom restaurangbranschen, kan utgöra en stor risk för hela samhället. 

Till det kommer utstationerad personal från andra EU-länder, som ofta arbetar under usla villkor. Deras arbetsgivare lär knappast ta det ansvar som seriösa företag tar. Detta gäller till exempel RUT-sektorn, hemtjänst, hotell och restaurang, skönhets- och assistansbranschen. Det är en situation som stämmer överens med vad vi i dag ser i andra europeiska länder, och där de utgör en stor potentiell risk vad avser smittspridning. 

Saknas en övergripande strategi

Även om vi stänger skolor och förbjuder folksamlingar så kommer den exploaterade fattiga illegale arbetaren gå till jobbet – och smitta andra. De är ofta här illegalt och finns inte i några register. De har ingen sjukpeng. De har ingen rätt till den nästan kostnadsfria vård som vi andra tar för given.

Många är rädda för att utvisas, och flera står i direkt skuld till sin arbetsgivare, vilket gör att de hellre arbetar och är tysta än avslöjar att de har blivit sjuka. I dag saknas en övergripande strategi för hur de här grupperna ska hanteras i händelse av kriser.

Närmare samarbete

Det är hög tid att intensifiera satsningen mot import av illegal arbetskraft, ofta med kopplingar till oseriös och kriminell verksamhet. Myndigheter måste samarbeta närmare med sjukvård, seriösa företag samt fackliga organisationer, som ofta har förstahandsinformation.

Om det kommer in en smittad illegal arbetare till sjukvården är det oerhört viktigt att lokalisera dennes arbete och umgängeskrets. De måste också få vård – i Sverige eller i hemlandet. Ingen i Sverige ska dö, eller smitta andra med en potentiellt dödlig sjukdom, utan att få en chans till vård.

Förstärk resurserna

Tankesmedjan tiden föreslår följande åtgärder för att stävja problemen:

• Öka kraven på företag i vård- och kontaktyrken att garantera att all personal är smittfri.
• Mer resurser för att kontrollera personal i riskbranscher.
• Företag misstänkta för oegentligheter måste omedelbart stängas av från uppdrag i vård- och kontaktyrken.
• Förstärk resurserna till gränskontrollen och tullen.
• Kartlägg lokala mötesplatser för människor i riskgrupper.

Minskad tilltro

Svenskar känner en jämförelsevis stark tilltro till myndigheter och experter. Om illegala arbetskraftsinvandrare bidrar till att förvärra smittspridningen kommer denna tilltro snabbt att luckras upp.

Coronakrisen sätter fingret på behovet av ökade insatser mot arbetslivskriminalitet, arbetskraftstrafficking och illegal arbetskraftsinvandring. För att stoppa utnyttjandet och för att förhindra smittspridningen. 

debatt@altinget.se