Delegationens uppmaning: Förenkla för myndigheter att utbyta information

Delegationen mot arbetslivskriminalitet har lämnat över sitt delbetänkande till regeringen.

Delegationen uppmanar regeringen att genomföra den fortsatta beredningen av förslagen som presenterades i Informationsutbytesutredningen ”skyndsamt”. Bland annat handlar det om att möjligheten för myndigheter att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda till en annan myndighet införs i offentlighets- och sekretesslagen.

Ola Pettersson är ordförande för delegationen. 

Varför är det viktigt att förslagen om informationsutbyte mellan myndigheter kommer på plats? 

– Det är en viktig förutsättning för att den samverkan som finns mellan myndigheter ska kunna ske med någon form av effektivitet och med moderna arbetsmetoder. Man måste ha möjlighet att kunna diskutera innan man gör kontroller och ha tillgång till information. Men också för att man efteråt ska kunna utvärdera det man hittar i samband med kontroller och ha tillgång till gemensamma it-system, säger han till Altinget.  

– Det finns väldigt stora utmaningar kopplat till det här. Där riktar vi helt enkelt en uppmaning till regeringen att det är viktigt att de här förslagen tas om hand så skyndsamt det går.  

Finns det något annat ni anser att regeringen behöver göra?  

– Vi föreslår ju också att de samverkande myndigheterna ska få enhetliga skrivningar i sina instruktioner och därmed får stöd i att prioritera samverkan tillräckligt.  

”Viktigt att myndigheter arbetar operativt”

Regeringen har remitterat ett förslag om stärkta möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter, bland annat för att ge rätt verktyg för att motverka arbetslivskriminalitet.

”Med min åklagarbakgrund vet jag hur viktigt det är att myndigheter arbetar operativt ute på fältet i samverkan. En viktig förutsättning för det arbetet är att samtliga aktörer har en god tillgång till relevant information om enskilda personer och företag för att effektivt kunna motverka arbetslivskriminalitet”, säger biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) till Altinget i en skriftlig kommentar. 

”Vi vet att det myndighetsgemensamma arbete som i dag bedrivs mellan nio myndigheter behöver fortsätta att bli mer effektivt och få en varaktig samverkan.”

Myndighet ska ansvara för att nå arbetstagare

Det finns några saker som kan göras från offentligt håll för att stävja arbetslivskriminaliteten, enligt Ola Pettersson.  

– När det gäller upphandling handlar det om att man har resurser och institutionell kapacitet som gör att man som kommun och myndighet verkligen kan se till att arbetsvillkoren efterlevs. Där vet vi att det finns väldiga brister i dag.  

Delegationen vill också se att regeringen styr upp informationen till utsatta arbetstagare, bland annat genom att utse en myndighet som ska ansvara för detta.  

– Det gäller ofta personer med utländsk bakgrund, som ofta har dåliga språkkunskaper i svenska och engelska och ofta dåliga kunskaper om vad som gäller i Sverige. Informationen till de här personerna måste bli mycket bättre. Den är spretig och det finns inget samlat grepp kring det där.  

– Det är bara regeringen som kan ta tag i det. Peka ut vilken eller vilka myndigheter som får ansvar för detta.  

Har ni förslag på vilken myndighet det skulle kunna vara?  

– Det finns flera tänkbara lösningar. Det skulle kunna vara Arbetsmiljöverket, det skulle kunna vara Migrationsverket eller Skatteverket. Det viktiga är inte vilken myndighet utan att det görs. 

Andra kan lära av byggbranschen

Enligt delegationens ordförande Ola Pettersson är byggbranschen, städbranschen, transport, skönhetsbranschen, de gröna näringarna och restaurang de branscher som har störst problem med arbetslivskriminalitet.

Samtidigt pekar delegationen ut byggbranschen som en av de branscher som har kommit längst när det gäller initiativ för att motverka arbetslivskriminalitet.  

– Jag tycker det här initiativet kring byggmarknadskommissionen har varit väldigt viktigt, där man låter en grupp kloka personer titta på branschen och dess utmaningar vad gäller de här frågorna och ta reda på hur det ligger till, det tror jag är väldigt kraftfullt, säger Ola Pettersson till Altinget. 

Finns det något annat som andra branscher kan lära av byggbranschen?  

– I byggbranschen börjar det uppstå standarder kring hur man ska förhålla sig till underentreprenörer. Bland annat ett initiativ som kallas för Rättvist byggande, som vi lyfter fram.

– Sen finns det ett annat samarbete inom branschen som heter Fair play bygg, ett samarbete mellan fack och arbetsgivarorganisationer, dit man kan vända sig om man misstänker missförhållanden så kan de titta vidare på det. Det initiativet ser vi också har börjat spridas till andra branscher. 

Vad behöver byggbranschen göra bättre?  

– Det om att åstadkomma förändring i verkligheten. Det är en längre process, men det är viktigt att ta de första stegen som handlar om att förstå drivkrafter och problem som man har i branschen. Sen måste man börja jobba med motåtgärder. Där finns det självklart väldigt mycket kvar att göra men man måste börja någonstans.  

”Särskilt utsatt”

Paulina Brandberg menar att branscher där det förekommer mycket utländsk arbetskraft har en högre riskgrad än andra för arbetslivskriminalitet. 

”Där är byggbranschen särskilt utsatt och vi ser nu till att Migrationsverket gör mer noggranna kontroller av ansökningar om arbetstillstånd”, säger hon. 

{{toplink}}

rep@altinget.se