EU-pengar ska bli riskkapital för den svenska sociala ekonomin

– Redan under EU:s förra programperiod 2014–2020 fanns det ett stort program för den sociala ekonomins finansiella inkludering, men Sverige tog inte del av de pengarna. Nu har vi tänkt se till att det svenska civilsamhället inte ska hamna utanför, säger Ylva Lundkvist Fridh till Altinget.

Svårt att få finansiärer

Mikrofonden är en sorts civilsamhällets riskkapitalkooperativ som har funnits sedan 2010. De har investerat i över 130 sociala företag och kooperativ. Det kan handla om föräldrar som vill ta över en nedläggningshotad skola på landsbygden, eller arbetsintegrerande sociala företag och ideella föreningar som behöver likviditet.

Ofta har aktörerna svårt att få gehör hos banker och andra finansiärer. Då kan Mikrofonden gå in.

– Vår målgrupp är alla som finns i civilsamhället, kooperationen och den sociala ekonomin, som har återbetalningsförmåga och som bidrar positivt till de globala målen. Vi går i borgen för föreningar och går in med riskvilligt kapital. Det kan även gälla aktiebolag som återinvesterar sin vinst i samhällsnytta, säger Ylva Lundkvist Fridh.

Stort på kontinenten

Den sociala ekonomin är en stor sak nere på kontinenten med 2,8 miljoner företag och organisationer som tillsammans har 13,6 miljoner anställda. I Sverige är den fortfarande inte lika utvecklad, även om den kooperativa sektorn har ökat omsättningen med 130 miljarder kronor de senaste fem åren.

Nu hoppas Mikrofonden att de nya EU-pengarna ska bidra till att den sociala ekonomin växer även i Sverige.

– Vi får 350 000 euro på tre år från EU-kommissionen i verksamhetsstöd. Pengarna ska användas för att stötta sociala företag att bli vad vi kallar för finansieringsmogna, men också till att mäta vilka samhällseffekter de har, berättar Ylva Lundkvist Fridh.  

Blir mellanhand

Dessutom investerar Inpulse, en fondförvaltare i Bryssel som fokuserar på såväl ekonomisk som social avkastning, en miljon kronor i Mikrofonden i samma syfte.  

– Det här blir en pilot för oss. Vi har behövt professionalisera vår verksamhet för att klara rapporteringskraven som de ställer på mellanhänder. Det är ett första steg för oss för att kvalificeras som mellanhand för större investeringar från EU, säger Ylva Lundkvist Fridh.

EU-kommissionen lanserade Handlingsplan för den sociala ekonomin i december 2021. De säger bland annat att tillgången till mikrokapital är ett återkommande problem. 

Nyligen var Nicolas Schmit, EU-kommissionär för sysselsättning och sociala rättigheter, på besök i Sverige.

– Den sociala ekonomin är en viktig del av den europeiska ekonomins ekosystem. Vi ser deras bidrag under de nya utmaningar som vi har. Till exempel inom omsorgen, men också när det gäller människor med funktionshinder, sade han då till Altinget.

{{toplink}}

Mikrofonden är en finansiell institution som inte är vinstdrivande och som har drivits med hjälp av mycket ideellt arbete.

– Vi bygger på en ideell vision om att inkludera civilsamhället. Det stämmer väl överens med EU:s villkor för kapital för sociala innovationer via Europeiska investeringsfonden. De aktörer som vill förmedla det kapitalet får extra goda villkor för att det förväntas skapa goda samhällseffekter, säger Ylva Lundkvist Fridh.

anders@altinget.se