Folkhögskolan är en del av lösningen på kompetensförsörjningen

Arbetslösheten minskar men utgörs i allt högre utsträckning av människor som är långtidsarbetslösa. De som varit utan arbete i två år eller mer blir dessutom fler. Samtidigt har arbetsgivare rekryteringsproblem.

Den svenska arbetsmarknaden är en högkvalificerad sådan vilket innebär att en fullgjord gymnasieutbildning är nyckeln till ett arbete. Men många som är långt från arbetsmarknaden saknar en utbildning på gymnasial nivå. Flera har inte heller grundskolekompetens.

Folkhögskolans framgångsrecept

Sverige står inför stora utmaningar vad gäller kompetensförsörjning. Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning gör denna utmaning än mer angelägen. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att utbilda sig. Detta ligger i linje med ett av statens syften med folkbildningen; att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.

Utbildningsformen folkhögskola är framgångsrik. En mycket stor andel av deltagarna studerar vidare eller går direkt till arbete efter folkhögskola. Statskontorets utvärdering av folkhögskolan visar att deltagarna ofta uppnår bättre studieresultat än de gjort tidigare.

Många som inte avslutat sina studier på gymnasiet lyckas ofta bättre på folkhögskolan. Utbildningsformen står sig också bra i jämförelse med andra anordnare av vuxenutbildning. En jämförelse mellan Skolinspektionens granskning och uppgifter från SCB visar att andelen avhopp från allmän kurs på folkhögskola är avsevärt lägre än den från Komvux.

Vidare studier och arbete

Den vanligaste sysselsättningen efter allmän kurs är studier vid högskola eller yrkeshögskola där högskolan är den i särklass största utbildningsformen. Av alla som påbörjat allmän kurs på gymnasial nivå har nästan hälften tio år senare en eftergymnasial examen. 75 procent av kvinnor med utländsk bakgrund går vidare till högre studier. Antalet tidigare folkhögskoledeltagare på högskolan ökar, en klar majoritet av alla sökande som studerat på folkhögskola antas.

Folkhögskolestudier stärker också tydligt deltagarnas ställning på arbetsmarknaden. Det gäller till exempel yrkesutbildningar där många av deltagarna är etablerade på arbetsmarknaden redan året därpå. Etableringsgraden är så hög som drygt 60 procent för kurser inom socialt arbete, omsorg och vägledning.

Folkhögskolan är alltså en del av lösningen på kompetensförsörjningen. Vi har viljan och, mot bakgrund av utbildningsformens särdrag och tradition, förmågan att snabbt kunna möta nya utbildningsbehov. Men för att det ska vara möjligt krävs rätt förutsättningar.

Färre platser redan i höst

Dessvärre ges folkhögskolorna nu ingen möjlighet att planera för en verksamhet i samma omfattning som tidigare. För innevarande år finns finansiering för 4 000 utökade platser som tillkom som extraplatser på grund av pandemin. Men regeringen ger i sin ändringsbudget inget besked om dessa platser ska förlängas eller permanentas, trots de stora behoven. Det får konsekvensen att folkhögskolorna från och med i höst måste börja dra ned på utbildningar. Från och med 2023 är vår bedömning att motsvarande 4 000 personer inte längre får plats på folkhögskolan.

Vi menar att utbyggnaden av folkhögskolan borde permanentas. Utbildningsformen, med en över 150 år lång tradition i Sverige, är en omistlig icke vinstdrivande del av det svenska utbildningsväsendet. Den mänskliga och samhällsekonomiska nytta vi gör överstiger med råge den statsfinansiella kostnaden en fortsatt utbyggnad av folkhögskolan skulle innebära.

debatt@altinget.se