Föräldraskap skapar lönegap – trots lika arbete

Tillsammans med danska forskare har Petter Lundborg, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, studerat hur kvinnors löner påverkas av att bli föräldrar. Nyligen presenterade han också en analys på samma tema för SNS:s räkning.

Genom att titta på de kvinnor som genomgått danska IVF-behandlingar 1995-2005 har forskarna kommit fram till att det var stora skillnader i inkomst mellan de kvinnor som lyckades och fick barn jämfört med de som inte blev föräldrar även 10 år efter IVF-försöken. Totalt beräknar de att kvinnorna som fick barn gått miste om cirka 500 000 svenska kronor i inkomst under den 10-årsperioden.

Sverige

Eftersom Danmark och Sverige påminner mycket om varandra när det gäller föräldraförsäkringssystem och subventionerad barnomsorg tror Lundborg att effekten är den samma för svenska par, att kvinnorna tappar inkomst medan männen inte gör det.

– Den första tidens tapp förklaras av att kvinnor ofta är hemma längre och jobbar färre timmar än männen. Men det är inte fallet 10 år senare. På längre sikt jobbar de exakt lika mycket som innan. Inget tapp i timmar utan hela tappet förklaras av att man får lägre löner, säger han till Altinget.

Jobbyte 

Att kvinnor tar hand om det obetalda hushållsarbetet i större utsträckning kan ha en indirekt effekt på lönetappet. I studien ses i alla fall en tydlig trend att kvinnor i många fall byter till jobb som ligger närmare hemmet efter att ha blivit föräldrar.

– En delförklaring är att man söker sig till en arbetsplats som betalar lite sämre men å andra sidan har det attraktiva att ligga närmare hemmet, säger Lundborg.

Höginkomsttagare

Särskilt drabbas kvinnliga höginkomsttagare. Den kvartil i studien som tjänade mest före de fick barn hade tappat 16 procent i inkomst 10 år efter att de blev föräldrar jämfört med de som inte hade barn. För resterande 75 procent var inkomsttappet ”bara” 8 procent.

– Man kan tänka sig att den typen av jobb som höginkomsttagare ofta har kanske ställer andra krav på att jobba långa arbetspass och att vara tillgänglig. De jobben är svårast att förena med familjeliv, säger Lundborg.

En annan möjlig förklaring som Petter Lundborg håller för sannolik, även om den inte har analyserats i studien, är att kvinnor kan halka efter när de är frånvarande från jobbet under en föräldraledighet.

– Det finns en risk att du tappar kunskap och kontakter. Det finns någon slags avkastning på erfarenhet, säger han.

Fortsättning följer

Hur man ska komma till rätta med det ojämställda lönegapet som uppstår har inte forskarna tittat närmare på. Däremot finns det flera andra aktörer som arbetar med frågan. Regeringen tillsatte 2020 kommissionen för jämställda livsinkomster, där lönbiten är en del. Kommissionen ska lämna sitt slutbetänkande i december. Dess ordförande Lise Bergh deltog vid ett seminarium i samband med att Lundborg släppte sin SNS-analys. Hon var förvånad över att effekterna sitter i så länge.

– Vi vet redan sen tidigare hur föräldraledigheten slår, men det var även intressant att Lundborg pekade på att lönegapet kvarstår lång tid efteråt, sade hon.

johan@altinget.se