Förslaget: Mer pengar till glesbygd och mindre till storstäder

Utjämningskommitténs förslag har redan innan det presenterats väckt både oro och debatt, inte minst i Stockholm och Uppsala som det nu också står klart kommer att förlora på de förändringar som föreslås.

Bland kommunerna kommer storstäderna i genomsnitt få betala 800 kronor mer per invånare och år. Kommuner i glesbygd, med liten folkmängd och svag socioekonomi gynnas av förslagen. En ny komponent som påverkar utfallet för kommunerna är just en socioekonomisk variabel som ska ingå i modellen för förskolan och grundskolan.

– Storstäderna och pendlingskommuner nära storstad får mindre. Man får pengar i systemet, men inte lika mycket som förut, säger kommitténs ordförande Håkan Sörman vid en pressträff där han lämnar över betänkandet till regeringen.

Utjämningssystemet, som ska kompensera för strukturella skillnader mellan landets kommuner och regioner, omfattar över 200 miljarder kronor. 

– Det här är blodomloppet i det kommunala välfärdsarbetet och det har väldigt stor betydelse för hur verksamheten kan bedrivas och hur invånarna kan få den service som de förväntar sig.

Karin Wanngård, finansborgarråd i Stockholms stad, är kritisk till kommitténs förslag.

– Regeringens utredning har nu lämnat ett förslag som skulle slå hårt mot trygghetsarbetet i Stockholm och innebära en kraftig minskning av resurserna till socialtjänsten, säger hon i en skriftlig kommentar till Altinget.

– Det är häpnadsväckande och jag skulle vara mycket förvånad om regeringen går vidare med ett förslag som slår direkt mot det brottsförebyggande arbetet.

Sveriges Kommuner och Regioners chefsekonom Annika Wallenskog tycker det är bra att man gör en uppdatering av systemet för att det ska behålla sin legitimitet.

Som representant för både de som påverkas negativt och positivt är hon dock försiktig med att uttala sig om förslagen.

– Om man tittar på den senaste prognosen och utfallet förra året ser man att de som har underskott är kommuner som är glesa och har en hög skattesats. Det är ganska tydligt att de har en sämre grundekonomi, säger hon till Altinget.

För de kommuner som går back med kommitténs förslag föreslås ett tak för hur stor den negativa påverkan blir, 1 500 kronor per invånare för kommunerna och 750 kronor per invånare för regionerna.

Viktigt, enligt Annika Wallenskog.

– För vissa kommuner handlar det om över en kronas skillnad på skatten och då måste man få tid att ställa om, säger hon.

Kunnat påverka utjämningen

Kommittén har även tittat på LSS-utjämningen och konstaterar att det varit möjligt för kommuner att påverka ersättningen genom indexet för personalkostnader, som tas bort i kommitténs förslag. I stället föreslås att kommunerna kompenseras för strukturellt högre lönenivåer.

– Man ska inte kunna påverka vilket utjämningsbelopp man får i en kommun, eller får betala, det ska vara neutralt, säger Håkan Sörman.

Förändringen kommer få stor effekt för flera kommuner.

– Det kommer vara väldigt jobbigt för de kommuner som förlorar mycket pengar, men de kanske också har fått för hög ersättning tidigare, säger Annika Wallenskog.

Utredningen har även haft i uppdrag att föreslå vilka riktade statsbidrag som kan läggas in i det generella bidraget.

– Vi föreslår i kommittén att 17 bidrag generaliseras. Det omfattar ungefär 10 miljarder kronor, säger Håkan Sörman som även vill se ett riksdagsbeslut om principer för när staten ger riktade bidrag.

Kommittén föreslår en minsta beloppsgräns på 100 000 kronor per kommun och att bidragen bland annat utformas för att minimera administration.

Tio av de riktade bidrag som föreslås bli generella ligger inom vård- och omsorgsområdet, bland annat bidraget för en god vård och omsorg för äldre och stöd för att förebygga ensamhet bland äldre, och sju bidrag rör utbildningsområdet, däribland stödet för anställning av lärarassistenter och för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan.

SKR: Omöjligt att göra alla nöjda

Efter regeringsskiftet 2022 fick utjämningskommittén ett tilläggsdirektiv. Utredningen skulle bland annat föreslå åtgärder för att minska risken att inkomstutjämningen påverkar tillväxten, något man menar att det inte gör.

I ett gemensamt brev från Stockholms läns 26 kommuner till utredningen i våras uttrycktes en oro för att effektiva kommuner, med lägre kostnader, skulle straffas i systemet.

– Så är det inte. Man får betalt för den struktur man har. Gör man det billigare och effektivare så får man behålla mellanskillnaden, säger Håkan Sörman.

Inte heller Annika Wallenskog köper det argumentet. Hon tycker att det är bra att utjämningssystemet uppdateras, men medveten om att det är svårt att göra alla nöjda.

– Det är helt omöjligt. Vi förväntar oss stora reaktioner från de större kommunerna, och Region Stockholm, och jag tror att det är bra att man ger alla möjlighet att titta på det.

Civilminister Erik Slottner (KD) tog emot utredningen och planerar att skicka förslagen på remiss till alla kommuner och regioner redan i juli.

– Det här är ett nollsummespel i slutändan och i kronor räknat kommer det att finnas både vinnare och förlorare. Med stor sannolikhet kommer det komma argument både för och emot det här så får vi se vad regeringen landar i sen, säger han.

Förändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2026.

miol@altinget.se