Förslaget: Minskat regelkrångel och kortare sommarlov ska stärka ekonomin

För ett år sedan tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag att se hur ekonomin kan växa genom ökad produktivitet.

På måndagen lämnade ordförande Hans Lindblad, tidigare riksgäldsdirektör och statssekreterare i Alliansregeringen, sitt delbetänkande.

– Redan små ökning av produktiviteten skapar väldigt stora välfärdsvinster och högre levnadsstandard med tiden, säger han vid en pressträff.

Sammanlagt 113 förslag hamnar nu på finansdepartementets bord. Det rör allt från regelförenklingar till underhåll av infrastrukturen, ökat bostadsbyggande och åtgärder för den kommunala ekonomin.

– Ska vi kunna växa, ska vi ha ett ökat välstånd och klara av alla problem som vi har under åren framöver, så behöver ekonomin stärkas, säger finansminister Elisabeth Svantesson. 

Produktivitetskommissionen vill bland annat att en ny princip för statsbidrag införs som ska styra användningen av riktade bidrag. Kommunerna och regionerna måste få rimliga förutsättningar för planering och de riktade bidragen ska inte missgynna kommuner med lägre administrativ kapacitet, står det i förslaget.

– De (riktade bidragen, reds. anm.) är bra på många sätt, men det behöver ses över hur man använder dem, säger Hans Lindblad.

Vill minska regelbörda

Även utbildningen är central för produktiviteten, menar Hans Lindblad som vill att betygen ska blir mer rättvisa genom att utgå från centralt rättade prov. Skolvalet bör också bli gemensamt och sommarlovet kortas för att elever inte ska tappa kunskap. Kommissionen vill även att offentlighetsprincipen ska gälla alla huvudmän.

– Vi tycker också att skolpengen ska kunna vara differentierad och avspegla skillnader i ansvar, säger Lindblad som även vill att offentlighetsprincipen ska gälla för alla huvudmän.

Enligt kommissionens förslag ska också högskolor och universitet få ställa särskilda krav på de som kommer in, med en viss betygsnivå i ett ämne.

När det gäller den offentliga sektorn vill Produktivitetskommissionen se tydligare och en mer omfattande så kallad ”benchmarking”, där ett kommunal- och regionalekonomiskt råd ska arbeta med rankning för att öka effektiviteten.  

I delbetänkandet skissar kommissionen även på förändringar av skattesystemet. Lindblad vill bland annat se lägre inkomstskatter.

Han pekar även på en ökad regelbörda för svenska företag. Kommissionen vill se bättre kompetensanalyser där man prövar möjliga förenklingar och att användningen av redan inlämnade uppgifter ökar.

”Målet bör vara att en uppgift endast ska behöva lämnas en gång till myndighetssfären”, står det i betänkandet.

När det gäller EU-regler vill kommissionen att man inte överimplementerar lagstiftning och att möjligheter till flexibilitet och undantag utnyttjas ”i den mån lämpligt”.

Förenklade tillståndsprocesser

Tillståndsprocesserna föreslås också förenklas och bli mer förutsägbara. Produktivitetskommissionen vill också att regeringen tittar på etableringen av en ny myndighet.

– På sikt tycker vi att man ska överväga att bilda en Tillståndsmyndighet där dagens intressenter i stället får vara remissinstanser, säger Lindblad. 

En del av utredningens förslag kräver ytterligare utredningar, säger finansministern vid pressträffen.

– Det beror på vilken nivå som förslagen har lämnats på, men det man kan veta och lita på är att det här kommer att läsas av många och vi kommer att arbeta med det systematiskt.

Produktivitetskommissionens slutbetänkande ska lämnas till regeringen i oktober 2025.

miol@altinget.se