Jamal El-Haj (S): "Återinför avdragsrätten för fack och A-kassa"
DEBATT. Slopandet av avdragsrätten för medlemskap i A-kassa och fackförening var ”beställningsjobb” från näringslivet. För att att återställa balansen på arbetsmarknaden bör avdragsrätten återinföras, skriver riksdagsledamoten Jamal El-Haj (S).
Av: Jamal El-Haj, riksdagsledamot (S) och suppleant i skatteutskottet
Den nytillträdda regeringen Fredrik Reinfeldt avskaffade avdragsrätten för medlemskap i arbetslöshetskassa och fackförening i sin första budget för år 2007. Avgifterna till kassorna differentierades också utifrån arbetslöshetsnivå. Detta var givetvis ett ”beställningsjobb” från näringslivet och en första återbetalning till de ekonomiska krafter som står bakom Moderaterna. Balansen på arbetsmarknaden skulle förskjutas till arbetsgivarnas förmån och bästa sättet att åstadkomma detta var att ge en morot till de som lämnade a-kassor och fackliga organisationer i syfte att försvaga den samlade fackföreningsrörelsen (LO, TCO och SACO).
Arbetsmarknaden mår bäst av att både arbetsgivare och arbetstagare är organiserade. A-kassan är en värdefull, om än frivillig, del av socialförsäkringssystemet. Många företagare har på senare år upptäckt detta och är också med i en av a-kassorna. Genom medlemskap i a-kassan slipper man en del av den omedelbara oron för sin försörjning när man blir arbetslös. A-kassa är en omställnings- och överbryggningsförsäkring och ingen stadigvarande inkomstkälla. Alla som är friska nog ska arbeta och även den med en begränsad arbetsförmåga ska bidra utifrån denna. A-kassan ger trygghet i försörjningen då man befinner sig mellan två jobb, för de flesta hittar förr eller senare ett nytt jobb.
Massuttåg från a-kassan
Den borgerliga regeringens beslut fick över 400 000 att lämna a-kassan. Utan a-kassa faller försörjningsansvaret på kommunerna och under finanskrisen steg också utgifterna för det s.k. försörjningsstödet. Många, men långt ifrån alla, återvände därefter och den borgerliga regeringen slopade differentieringen 2014. Fortfarande är dock dubbelt så många inte a-kasseanslutna jämfört med tiden före 2006.
”Nyttan” av fackligt medlemskap är, utöver vid löneförhandlingarna, för många diffust fram till den dag något problem uppstår på arbetsplatsen, inte minst för den enskilde själv. Det fackliga arbetet sker mycket i det tysta. Det är ett dagligt arbete kring arbetsmiljöfrågor och olika förändringar som pågår och problem som alltid finns på en arbetsplats. En bra fungerande facklig organisation är en del av ett företags infrastruktur, en part som fångar upp missnöje och bidrar till lösningar av konflikter. Svenskt näringsliv skulle aldrig ha kunna ha blivit vad det är, utan den svenska fackföreningsrörelsens konstruktiva bidrag.
Till den svenska modellen hör balans på arbetsmarknaden. Avdragsrätten är en del av denna balans eftersom arbetsgivarna har rätt till avdrag för medlemskap i arbetsgivarorganisation.
Jag och andra fackliga kamrater i partiet hoppas att tillsammans med LO, TCO och SACO övertyga såväl den nuvarande regeringen som de borgerliga partierna om visheten i avdragsrätt för A-kassa och fackföreningsavgift.
Dags att överge det individuella lönesystemet
Ali Esbati (V): Gör upp med kontrollregimen
