Kommunal: Därför är skyddad yrkestitel för undersköterskor en facklig fråga
En skyddad yrkestitel och yrkesreglering för undersköterskor är en grundförutsättning för att kunna höja kvaliteten i vård och omsorg och för att höja omsorgsarbetets status, skriver Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.
Fackförbundet Kommunal har drivit frågan om reglering av yrket undersköterska sedan 2016. Den 15 juni i fjol införde riksdagen en skyddad yrkestitel för undersköterskor. Skälen till att Kommunal har drivit denna fråga är flera. Det mest uppenbara är glappet mellan ökande behov och kompetens, något som blivit uppenbart för allt fler – inte minst efter Coronapandemin. Vi ser också att en reglering skapar trygghet på arbetsplatsen samt höjer statusen på yrket.
Bemanna med undersköterskor
Andelen äldre som får hemtjänst har ökat markant och många har stora omsorgsbehov. När de äldre till slut får en plats på äldreboende är de ofta väldigt sjuka, sköra och har mycket omfattande vård- och omsorgsbehov. Flera rapporter, bland annat från IVO och Coronakommissionen, larmar om brist på rätt kompetens i svensk äldreomsorg. Exempelvis visade Coronakommissionens rapport att fyra av tio i omsorgspersonalen saknar undersköterskeutbildning. I utredningen En fast omsorgskontakt i hemtjänsten (SOU 2020:70) uppskattar några kommuner att endast 20 till 30 procent av personalen i hemtjänsten är utbildade undersköterskor.
Äldreomsorgen måste i större utsträckning bemannas med undersköterskor. Det handlar om arbetsmiljön för de anställda – kollegor ska kunna vara trygga med varandras kompetens och ansvarsområden. Det handlar om kvaliteten och patientsäkerheten i vården och omsorgen – och på längre sikt om hela välfärdssamhällets legitimitet.
Handlar om status
Kommunal är ett fackförbund och att reglera yrket handlar förstås även om undersköterskeyrkets status och lön. Men vi ser att frågor om status och omsorgskvalitet hänger tätt ihop. Vård- och omsorgsarbetet måste uppvärderas. Först då kan den negativa utvecklingen vändas.
Hittills har arbetsgivaren kunnat bestämma själv vem som är undersköterska, och det har funnits en stor variation i hur man ser på utbildningen. Det ska vara samma krav och kriterier i hela Sverige – och minst lika bred yrkeskompetens hos varje undersköterska. Det ska finnas karriärvägar och specialistutbildningar för undersköterskor – och det ska löna sig att ha hög kompetens och hög yrkeserfarenhet. Svensk välfärd skulle inte klara en minut utan erfarna undersköterskor.
En kvalitetsstämpel
Grundutbildningen för att bli undersköterska har under åren sett olika ut. I flera fall har det varit helt upp till arbetsgivaren att avgöra vad som har ansetts vara tillräcklig utbildning för att få kalla sig undersköterska. Det har dessutom funnits flera oseriösa utbildningsanordnare. Detta har sammantaget lett till en stor variation när det gäller utbildningarnas omfattning, innehåll och kvalitet.
En skyddad yrkestitel tillsammans med en yrkesreglering är en grundförutsättning för att kunna höja kvaliteten i vård och omsorg, och för att höja omsorgsarbetets status. Äldreomsorgen måste i större utsträckning bemannas av undersköterskor. Kommunal kräver utbildning för alla som arbetar i vård och omsorg. De som inte är undersköterskor ska vara utbildade vårdbiträden.
Undersköterska är Sveriges vanligaste yrke, men att vara undersköterska är inte att vara vem som helst. Att vara undersköterska är att vara ett utbildat och tryggt proffs. En skyddad yrkestitel är en kvalitetsstämpel och bidrar till en tydligare yrkesroll och till en bättre välfärd.
Fackförbundet: Totalförmågan kan brista utan mer personal till kustbevakningen
Svenskt näringsliv: Lönegolv hotar företagens konkurrenskraft
