"Krisen i Kriminalvården måste mötas med ökade resurser"

DEBATT. Det är helt oacceptabelt att varannan kriminalvårdare utsatts för hot eller våld det senaste året. Bland annat måste ensamarbete i det klientnära arbetet upphöra, skriver Valle Karlsson, förbundsordförande för Seko.

Av: Valle Karlsson
Förbundsordförande, Seko

Den svenska kriminalvården befinner sig i kris. Droganvändning, gängkriminalitet och radikaliseringar bland de intagna är allt vanligare. Hot, våld och ensamarbete vardag för de anställda. Allt enligt en ny rapport från oss på Seko som bygger på en undersökning bland våra medlemmar inom Kriminalvården.

Hög tid att ta sig ur krisen

Kriminalvårdens förutsättningar att klara sitt samhällsuppdrag måste bli bättre. Det handlar till exempel om att vårda de intagna så att de inte återfaller i brott – varken under sin tid på anstalt eller efter det att de blivit frigivna. Idag menar fyra av tio Seko-medlemmar att de har små förutsättningarna att klara detta. Det bör vara en tydlig signal till politiker och Kriminalvården att det är hög tid att ta tag i de utmaningar som finns för att komma ur krisen.

Vår undersökning visar även på att nästan sju av tio medlemmar menar att det förekommer droger och gängkriminalitet bland de intagna på deras arbetsplats. Detta i kombination med att varannan medlem uppfattar att det förekommer extremism och att intagna radikaliseras under sin tid på anstalt är ytterligare signaler på den kris som Kriminalvården befinner sig i.

Oacceptabel arbetsmiljö

Hot och våld är en del av vardagen för de anställda inom Kriminalvården. Enligt Sekos undersökning har varannan vårdare varit utsatt minst en gång under det senaste året. Det kan aldrig vara en acceptabel arbetsmiljö. Ensamarbete ökar risken för att utsättas för hot och våld. För att komma till rätta med utsattheten måste det därför till ett stopp för allt klientnära ensamarbete. Idag uppger sju av tio som arbetar på anstalt att de är ensamma med intagna minst en gång i veckan.

Seko har under de senaste 10 åren lyft den bristfälliga arbetsmiljön inom Kriminalvården men lite har hänt som förbättrar den. Utvecklingen har snarare gått åt motsatt håll och läget är krisartat. Ska Kriminalvården klara att matcha upp en växande befolkning, allt tyngre kriminella och satsningar på polisen behöver något hända omgående.

Åtgärder måste till

Vi menar att det finns några grundläggande lösningar på denna kris. Fört och främst, Kriminalvården behöver mer resurser. Det handlar framförallt om att myndigheten behöver kunna anställa flera för att säkerställa att ensamarbete inte förekommer i det klientnära arbetet. Det är viktigt inte bara för de anställdas säkerhet utan även för att de ska kunna arbeta effektivt med sitt samhällsuppdrag och förhindra att kriminell aktivitet sker innanför murarna.

Den andra resursdelen handlar om behovet av fler platser. Genom att utöka platskapaciteten kan Kriminalvården möta ett ökat tryck utifrån en växande befolkning, stora satsningar på polisen samt längre straff. Det gör också det möjligt att exempelvis kunna splittra upp gäng. Risker för att droger sprids minskar.

Vänd krisen

Ett annat grundläggande krav från vår sida är att löner och anställningsvillkor måste förbättras. Kriminalvården har en hög personalomsättning. Åtgärder måste till för att få fler att stanna i yrket så att viktig erfarenhet kan behållas.

Sammantaget är bilden av den svenska Kriminalvården dyster. Men än finns det tid till förbättring. Vi hoppas att både politiker och Kriminalvården lyssnar på vår oro och att vi tillsammans kan vända krisen och komma ur den onda cirkeln.

Forrige artikel Replik: Alliansen genomför inte politik som gynnar studenter Replik: Alliansen genomför inte politik som gynnar studenter Næste artikel Företagarna: Hög tid att växla upp småföretagarpolitiken Företagarna: Hög tid att växla upp småföretagarpolitiken
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.