19 forskare: Låt parterna finansiera forskning på arbetsmiljön i staten
Arbetsmiljön inom många myndigheter är ofta undermålig till exempel på grund av underbemanning eller hot och våld. Samtidigt saknas forskning om den statliga arbetsmiljön. De kunskapsluckorna borde täppas till, föreslår 19 arbetslivsforskare som vill se en partsfinansierad arbetsmiljöforskning.
Af 19 arbetslivsforskare från flera universitet och högskolor
Se undertecknare i faktarutan
Statliga myndigheter har i dag svårt att rekrytera och behålla kompetent personal. En framträdande orsak är undermålig arbetsmiljö, inte minst bristande organisatoriska och sociala förutsättningar för att kunna bedriva ett gott arbete. Om man inventerar befintlig vetenskaplig kunskap om arbetsmiljö inom olika sektorer, branscher och yrken blir det också tydligt att det finns ett underskott på arbetsmiljöforskning inom statliga verksamheter och yrken i staten.
Underbemanning, hot och våld
Exempel på frågor som är i behov av fördjupad kunskap är arbetsmiljökonsekvenser för Migrationsverkets personal till följd av underbemanning under långa perioder av hög flyktingtillströmning, hälsoeffekter och personalflykt genom erfarenheter av hot och våld i blåljusyrken och kriminalvården, medborgarnära arbete inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, uppbyggnaden av Försvarsmakten samt föråldrade anställningsvillkor inom universitet och högskola.
Med relevant och branschspecifik arbetsmiljökunskap ökar möjligheterna att styra, leda och genomföra tillförlitlig verksamhet och samtidigt skapa goda arbetsmiljöer som människor söker sig till och stannar i.
Intresset finns hos forskarna
Att det finns kunskapsluckor kring arbetsmiljön inom statliga verksamheter torde inte bero på ett ointresse från arbetsmiljöforskare, utan beror snarare på bristen på dedikerad forskningsfinansiering och alltför svagt engagemang från arbetsmarknadens parter.
I privat sektor och i kommun- och regionsektorn bedrivs partsfinansierad arbetsmiljöforskning inom ramen för AFA Försäkrings förebyggande (premiesänkande) arbete. Den viktigaste effekten av parternas satsning på forskning inom arbetsmiljöområdet är naturligtvis kunskap om olika aspekter på arbetsmiljön – inte minst den bransch-, sektors- och yrkesspecifika kunskap som medvetna och riktade satsningar ger.
Dessutom, tack vare parternas engagemang finns en nära koppling mellan genomförd forskning och implementering av ny kunskap. Särskilt viktig är kopplingen till Suntarbetsliv, Prevent och den sektorsgemensamma konferensen Gilla Jobbet där forskning sprids på ett lättillgängligt sätt till aktörer på arbetsmarknaden. Den statliga motsvarigheten till Suntarbetsliv och Prevent är Partsrådet. Det är långt ifrån tillfredsställande att Partsrådet sprider forskning om arbetsmiljö och hållbart arbetsliv som genomförts utanför statlig sektor.
Medel bör avsättas
Vi föreslår att parterna inom statlig sektor utvecklar ett motsvarande engagemang genom att avsätta medel för egen, partsfinansierad forskning inom arbetsmiljöområdet. Om parterna avsätter forskningsanslag och pengar för övriga projektkostnader för tre till fyra projekt om året har man en god start för att bygga specifik kunskap om arbetsmiljöfrågor inom statlig sektor. Detta skulle kosta ca 15–16 mnkr per år.
Slutligen föreslår vi att Partsrådet blir en aktiv part i arbetet med att sprida den forskning som genomförs inom statlig sektor.
Till nytta för alla
Med en sådan finansiering skulle viktiga branschspecifika arbetsmiljöfrågor kunna studeras och kunskap spridas till viktiga aktörer inom arbetslivet.
När kunskap om förutsättningar för mer hållbara arbetsmiljöer utvecklats inom andra sektorer har det bidragit till utvecklingen av mer hållbar organisering av verksamheten. Ofta till nytta båda för den anställda, organisationen och kunden/tjänstemottagaren.
Det är inte tillräckligt enkelt och lönsamt att vara företagare i Sverige
Replik: Arbetsträning finns kvar för de som behöver
