Låt yrkeshögskolan ta ansvar för akademikers kompetensutveckling
Många pusselbitar är på plats för livslångt lärande, men några återstår. Med utökade resurser för yrkeshögskolan och förstärkt lärarkompetens på högskolan kan vi få ett utbildningsutbud som matchar näringslivets behov och ökar möjligheten till kompetensutveckling för Sveriges akademiker, skriver Naturvetarna.
Med Trygghetsöverenskommelsen och omställningsstödet verkar Sverige ha bäddat för att rätt kompetens ska finnas i framtiden. Det behövs om vi ska klara alla utmaningar vi står inför. Klimatomställningen är i hög grad en kompetensomställning. Vi gick in i en pandemi med oro för att många av våra medlemmar skulle bli uppsagda och går ur den med rekordlåg arbetslöshet.
Dålig matchning
På arbetsmarknaden behövs nya kompetenser som genetiska vägledare, data scientists och hållbarhetsstrateger. Problemet är att dagens utbud av utbildningar på universitet och högskola inte matchar yrkesverksammas behov.
Universitet och högskolor är tydliga med att de inte har fått den resursförstärkning som krävs för att satsningar på korta, flexibla utbildningar för yrkesverksamma inte ska konkurrera med behovet att leverera grundutbildning av hög kvalitet.
Dessutom saknas ofta lärare inom de områden där behovet av utbildning är stort och leveranstiden för en universitets-/högskolelärare är lång. Det behövs en mer strategisk planering av vilken kompetens som långsiktigt måste finnas på våra lärosäten samtidigt som denna karriärväg görs mer attraktiv genom konkurrenskraftiga villkor och trygga anställningar.
MYH kan spela en större roll
Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) skulle kunna spela en större roll för yrkesverksamma akademikers kompetensutveckling framöver. Uppföljningar visar att inom ett år efter examen har cirka nio av tio examinerade vid MYH jobb som i hög grad överensstämmer med utbildningen.
Förklaringen till framgången är den nära kopplingen till arbetslivet, med praktik och lärare med flerårig praktisk erfarenhet av att arbeta inom området. De nya korta utbildningarna riktar sig även till akademiker.
Många som vill driva kurser får avslag
Men i dag får tre av fyra som ansöker om att bedriva kurs inom yrkeshögskolan avslag. Skälet är brist på resurser. Ett aktuellt exempel är en utbildning i regulatory affairs inom life science som Naturvetarna, Science skills och Läkemedelsakademin tagit initiativ till.
Behovet av utbildningen har slagits fast gång på gång i branschrapporter och många vittnar om att kompetensbristen är så allvarlig att den riskerar att hämma sektorns utveckling. Men trots att life science-sektorn är strategiskt viktig för Sverige, behovet är väldokumenterat och att 150 intresseanmälningar har inkommit till de 30 tänkta kursplatserna kan utbildningen inte prioriteras.
Bristande resurser
Många myndigheter, arbetsgivar-, branschorganisationer, fackförbund och andra intresseorganisationer tar fram statistik och prognoser om kompetensbehov på arbetsmarknaden, men alltför ofta stannar det vid slutsatser om brist.
Socialstyrelsen har exempelvis i det Nationella planeringsstödet konstaterat brist på biomedicinska analytiker sedan 2019. Idag har bristen förvärrats och 20 av 21 regioner saknar nödvändig personal. Inga fungerade åtgärder har vidtagits, trots att kunskapen om situationen är långt ifrån ny.
Gör det vi alla vet måste göras
Nu är det hög tid att se till att se till att det vi alla vet måste göras också görs:
- Analysera kompetensbehoven och agera på kunskapen.
- Anslå resurser för att utveckla och driva utbildningar för yrkesverksamma akademiker.
- Säkerställ lärarkompetens inom områden som är strategiskt viktiga för Sveriges utveckling.
TCO: Har politikerna glömt bort arbetsmiljön?
Högern säger nej till ökad hållbarhet och stärkt konkurrenskraft
