Lars Stjernkvist: ”Låt oss ta oss an de lågt hängande frukterna”

Frågan om arbetstidsförkortning splittrar det politiska landskapet. Men det finns arbetsmarknadsinsatser som partierna borde kunna vara överens om, menar Lars Stjernkvist, chef för Kansliet för hållbart arbetsliv, som snart presenterar sitt slutbetänkande.

Kansliet för hållbart arbetsliv inrättades som en bokstavsutredning inom socialdepartementet 2021. Sedan dess har man också haft ett fysiskt kansli på Regeringskansliet som jobbat kontinuerligt med frågorna.

Lars Stjernkvist är chef för kansliet och tidigare partisekreterare för Socialdemokraterna. Den 31 augusti är deadline för kansliets slutrapport. 

– Under de här åren som vi har sysslat med frågorna så har de ju blivit betydligt mer uppmärksammade. Bristen på kompetens inom olika områden har blivit ännu mer uppenbar, men också på grund av det som händer i norra Sverige, med klimatomställningen, säger Lars Stjernkvist till Altinget.  

Arbetstidsförkortning

En del av uppdraget handlar om att verka för ett hållbart arbetsliv i takt med att det blir allt längre, bland annat till följd av den ökande livslängden. Den viktigaste frågan att lösa är arbetsmiljön, menar Lars Stjernkvist som särskilt pekar på problemen när det kommer till välfärdsyrken inom vården och omsorgen.

En fråga som har hamnat på tapeten den senaste tiden är den om arbetstidsförkortning, som enligt förespråkarna skulle leda till ett mer hållbart arbetsliv. Motståndarna menar i stället att det är en åtgärd som skulle kosta hundratals miljarder.

Lars Stjernkvist anser att det är ”oerhört svårt” att faktiskt bedöma kostnaderna. 

– Det är beroende på vilka antaganden man gör om produktivitetsutveckling bland annat, säger han. 

{{toplink}}

Arbetstidsförkortning är också en fråga som kansliet indirekt tar ställning till i sitt slutbetänkande. 

– Vi konstaterar att det finns olika syn på vad en arbetstidsförkortning kan leda till och vi förstår att det är en väldigt laddad fråga, så det finns andra frågor där vi ser att det finns eller borde finnas en betydligt större samsyn och dessutom är åtgärder som man kan vidta i närtid, säger Lars Stjernkvist.

Han fortsätter: 

– Låt oss då ta oss an de lågt hängande frukterna. Även om vi sen är oense om vad som behöver göras mer långsiktigt.  

Du tänker att det finns bättre lösningar?
 
– Ja, det finns lösningar. Och det är inte som alternativ till utan snarare sånt som man kan göra alldeles oberoende. 

Fokus på arbetsmiljö

Lars Stjernkvist berättar att kansliet har identifierat ett antal frågor som ”inte borde vara särskilt politiskt laddade och där även parterna har en hyfsad samsyn.”

– Det finns ett fokus på arbetsmiljön kan man säga. Vi har uppenbara brister, säger han.

– En av dem är det systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbetet. Akilleshälen, det är att få genomslag för det som vi är överens om, inom alla branscher och på alla arbetsplatser.

Kansliet ser inte i första hand behov av nya lagar eller nya överenskommelser.

– Däremot behöver vi skärpa de instrument som finns och som behöver finnas för att se till så att det systematiska arbetsmiljöarbetet, det förebyggande arbetet får genomslag överallt, säger Lars Stjernkvist. 

– Det här är ett område där det framförallt hos parterna finns en betydligt större samsyn i dag än för ett antal år sedan därför att man förstår att vi kommer inte att klara kompetensförsörjningen om inte vi tar hand om den personal vi har. För vi har inte råd med höga sjukskrivningar. Vi har inte råd med en dålig arbetsmiljö.  

{{toplink}}

Forrige artikel Brist på arbetskraft tuff utmaning med åldrande befolkning Brist på arbetskraft tuff utmaning med åldrande befolkning Næste artikel Hot om strejk på friskola – rektorn: ”Har en plan” Hot om strejk på friskola – rektorn: ”Har en plan”
Forskare: Rikta om nya studiestödet

Forskare: Rikta om nya studiestödet

Det är främst personer med en bra ställning på arbetsmarknaden som beviljas omställningsstudiestödet, visar en ny studie. ”Rikta stödet till de som behöver det mest”, säger David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.