Lönen lockar sjuksköterskorna till batterifabriken

Det är inte bara andra vårdgivare som konkurrerar om sjuksköterskor och undersköterskor. Northvolts fabrik i Skellefteå får personal att byta yrkesbana.

– En del sjuksköterskor och undersköterskor går dit och får betald utbildning. Sedan får de bättre betalt där, säger Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.

Hon är noga med att poängtera att fabriksetableringen är en positiv sak för regionen, men funderar också på hur unga ska lockas att utbilda sig i flera år till ett vårdyrke.

– Många av de yngre försvinner till fabriken. Det är samma situation som också har setts i Malmfälten sedan tidigare.

Skellefteå kommun har räknat med 10 000 fler invånare 2030 och det ställer krav på både vård och omsorg. Både sjukhus och primärvård behöver byggas ut.

– Vi behöver bygga nya vårdcentraler av andra skäl också, vi har många små enheter med dåliga lokaler i dag och på sjukhuset dimensionerar vi för fler vårdplatser, men det är svårt att säga nu hur det kommer att bli om några år.

Kommunernas omsorg är också en konkurrent. När Altinget frågar kommunerna om vilka yrkeskategorier som de har svårt att rekrytera svarar fler än hälften av kommunerna sjuksköterskor. Brita Winsa berättar om en kommun, som erbjöd 11 000 kronor mer i lön än vad regionen kunde erbjuda.

– Det var ett specialfall, men jag förstår att de går dit. Medellönen för en sjuksköterska ligger på mellan 33 000–34 000 kronor, säger Brita Winsa.

I ett försök att konkurrera har region Västerbotten räknat på vad ett lönepåslag med 5 000 kronor för samtliga anställda sjuksköterskor skulle kosta, inklusive lönekostnadspåslag.

– 250 miljoner, säger Brita Winsa, pengar vi i nuläget inte har. Kanske skulle politikerna kunna besluta om mera pengar men vi ligger redan högt vad gäller skattenivån i Västerbotten, så vi har ett svårt dilemma där.

Som tjänsteman, vad skulle du vilja ha för beslut från politikerna?

– Det jag skulle vilja ha är att politikerna säger att ”gör ert arbete med att effektivisera beslutskedjor och ta bort onödiga saker”. Men det hinner vi aldrig med, det tar något år.

Kan du utveckla?

Alla som jobbar i vården måste få eller ta sig tiden att fundera på ”är det här ett smart sätt att jobba”. Varje gång jag hör en patientberättelse som visar på ett dåligt flöde med en massa onödigheter blir jag helt övertygad om att det finns mycket att göra där. Då behöver politikerna säga på riktigt att ”ni får två år på er, vi kommer att följa det, men inte lägga oss i”. Med det har de svårt att göra.

 {{toplink}}

linda@altinget.se